Fick panik
Fick nån slags "panik" i skolan. Hade haft ångest hela morgonen, verkligen jobbig ångest, men var tvungen att åka till skolan och lämna en sak till en kompis. Lektionen skulle precis börja när jag helt plötsligt började asböla utan anledning! Jag sprang ut och tårarna började forsa. Jag slängde mig ner på golvet och grät och skakade och andades häftigt. Helt sinnesjukt, utan anledning lixom! Eller enda anledningen var väl att jag hade ångest. Så jävla pinsamt!
Min kompis satt hos mig och en lärare kom. Sms:ade med morsan senare och berättade. Visste inte vad jag skulle göra. Kunde inte stanna där. Åkte hem. Ville att morsan skulle säga "nu söker vi hjälp" men det sa hon inte. "Vi får prata mer sen " skrev hon. Jag kan inte säga att jag vill ha hjälp. Det går bara inte. Men jag kommer inte gå tillbaka till skolan iaf. Det går inte. Hur ska jag förklara mig?
Åkte hem. Ville inte äta eller något. Gjorde lårövningar. Men vad tror ni hände senare? Jo - 5 mackor, 2 koppar oboy och 7 rutor mörk choklad. Hahahaha! Jag vill bara dö. DÖ DÖ DÖ. Jag är fan sinnesjuk. Jag klarar ingenting. Skolan är förstörd, dansen är förstörd, jag är FET. Hahaha.
Ja det var jag. Men jag funderar på om det kanske hade varit bättre för min behandling om jag inte varit underviktig. Eftersom de inte riktigt förstod att jag verkligen hade problem med hetsätning om mådde väldigt dåligt över det (hur kan man hetsäta när man är underviktig liksom?!) Och ja, jag har samma problem nu, även om jag inte hetsäter i lika stora mängder som jag gjorde då (!) Det är bra att du funderar på hjälp :) Du kanske inte inser helt nu att du är i stort behov av hjälp, men det kommer. Det tar lite tid bara att vänja sig vid tanken!
Jag är jättejätteorolig för dig! :( <3
Hur är det med dig egentligen? :/
Borde du inte skaffa någon form av hjälp du mår ju inte alls bra lilla vän :(
<3<3<3
Jag har också haft en sån där panikattack i skolan en gång. Jag sprang också ut, men sen gick jag av någon konstig anledning tillbaka. Men mina klasskamrater sa inte så mycket. Det tror jag inte att dina klasskamrater kommer att göra heller.
Okej, vad jobbigt att din mormor är så kontrollerande. Jag förstår verkligen att det måste vara jobbigt!
Hm... Det var lite mystiskt. Du hade inte ökat maten då eller något som kan ha gjort att dimmsynen försvann? För mig försvann den när jag började äta lite mer.
Du ska inte behöva ha det så här vännen. Läraren som kom när du fick din panikattack är den personen en person som du skulle kunna lita på?
Du borde försöka hitta någon att prata med. Någon du verkligen litar på.
Eller så kanske du kan göra en egenanmälan till Mando eller något? Man får ju oftast vänta så länge innan man får hjälp :/
Kramis<3
