Är ni säkra på vad ni vill?
Jag läser själv ganska mkt bloggar, just nu mest "må bra"-bloggar. Alltså "vanliga" bloggar om folks vardag - skola, kläder, resor, fikor. När jag läser dem känner jag att så vill jag också leva. Jag vill också fylla min blogg med roliga, spännande och härliga saker. Jag vill fylla mitt liv med sånt. Och så tänker jag att jag ska göra det men inser att något sätter ju stopp för det. Jag går inte och fikar, jag har inte middag och filmkvällar med vänner, jag firar inte på restaurang, jag reser inte med mina vänner osv. Maten stoppar mig för jag undviker alla situationer där man kan tänkas behöva äta med andra eller "visa upp" sin kropp, tex bada. Att äta är ju faktist rätt trevligt på många sätt (om inte mina onda tankar och känslor fanns) - tex en mysig fika på stan på en uteservering med gosiga filtar i solen, prata i timmar med kompisar man inte träffat på länge och bara njuta av lugnet - hur härligt låter inte det? Eller filmkväll med middag? Eller resa utomlands, äta utländsk mat sena kvällar på mysiga restauranger och luncha vid baren på stranden?
Samtidigt som jag skriver allt det här känner jag mig grymt äcklig. Vad fan är det för mysigt med fet mat? Är det det enda jag kan tänka på? Varför tar jag mig ens tiden till att skriva såhär äckliga saker?
Så tänker och känner jag, samtidigt som jag vet att de där sakerna jag skrivit ovan är normala trevliga saker för friska människor. Det borde inte vara något dåligt! Jag skulle vilja att det inte betydde något dåligt för mig heller.
Jag tänker på alla de saker som jag skulle vilja göra men som jag hindras ifrån och undrar om det är värt det? Näej det är det väl fan inte?! 2 sek senare tänker jag "men jag måste bli smal!". Jag kommer ingen vart! Jag vill saker som inte går ihop och själv hamnar jag bara i en enda geggig sörja i mitten där det inte finns något gott och bra.
Vad vill jag? Vad jag är jag beredd att offra? Vad vill ni? Vet ni det?
Jag tycker det är jätte svårt. även fast jag vill ha ett "vanligt" liv med fikor, middagar och filmkvällar kvävs jag av tanken. Jag tycker det är jätte svårt och umgås med mina vänner när det ALLTID ska innefatta mat. Jag vill inte äta, dem blir sura på mig och så är den fikan eller middagen förstörd. Men även fast jag vill släppa alla tankar på mat som hämmar mig i livet så kan jag inte. Jag är rädd för vem jag är utan tankarna eftersom de har funnits i mitt huvud i 4 år nu och vem är jag egentligen? Det är läskigt. Men hur känner du? hur länge har du haft mat-tankar i din hjärna som har hämmat dig från att göra olika saker?
Kramar!
PS. Det här är min nya blogg eftersom jag också är rädd att mina kompisar ska hitta min. Den gamla var blodpuddingochfiskbullar
Allt det du skrev däruppe.. det är livet! Dumma tankar ska inte komma i vägen. "Jag skulle vilja att det inte betydde något dåligt för mig heller." Där har du det, det är detta du ska kämpa för, och därför du ska ha hjälp. Det ska inte hindra ditt liv. Det går att lära sig kväva de dumma tankarna, även om det nog tar en hel del tid.
svar till Jojo: du har rätt och jag börjar överväga frisk/sjuk. jag har inte bestämt mig än men jag funderar och ändrar mig från sekund till sekund.
dudå? har du bestämt dig för vad du vill?
Aaa jag förstår hur du menar, du är en av dem för mig också :)
Nej jag vet inte alls vad jag vill :( Det är så sjukt för förut var jag så jäkla peppad att bli äta, bli frisk och t o m gå upp i vikt. Men nu finns inget av det kvar... eller i alla fall inte så starkt längre. Jag har börjat äta jättedåligt så som svar på din fråga så, nej det känns som att jag blir sjukare :/ Och jag tycker både att det är bra och dåligt...
Kram <3
Gumman jag önskar av hela mitt hjärta att du ska få den bästa hjälpen. Du förtjänar inte att må som du gör. Det finns bra saker där ute. Jag börjar inse det nu. Ätstörningen förstör bara. Jag kan allt jag vill. Jag tvivlar inte längre, jag vet att jag kommer att bli frisk. Är det inte än, men jag vet att jag kommer lyckas. Och det kommer du med att bli, bara du vågar tro på det!
Kram<3
P.S Jag har en ny blogg, men kommer att skriva i min nuvarande också. Men min nya blogg kommer bara att vara positiv :) Då kan man i alla fall låtsas att jag är frisk!
http://theresewiktoria.blogg.se
Hoppas du blir snart fri dessa tankar....
förstår hur du känner dig! :/ eller iaf på ett ungefär
och jag läser din blogg och vill fortsätta läsa!!
mmm... men jag har ingen lust. Jag vill vilja kämpa och jag försöker intala mig att göra det hela tiden, men det går bara inte :( Känner mig så dum som säger så när du försöker få med mig, förlåt :/
Ja visst! Fast jag är inte inne så ofta, men visst kan du få den. Ska jag skicka ett mejl till din "blogg-mejl"?
Det förstår jag att du gör. Så är det ju. Det är ju inte så att det här inte ger dig någonting, annars hade det ju varit hur lätt somhelst att sluta. Eller hur? Själv känner jag mig på samma ställe som innan. Jag har inga mat-problem att snacka om känns det som. Jag står still i vikt, väger inte för lite så det är ju inget problem. Framför allt är jag rädd, som vanligt:P Önskar jag var liten så någon annan kunde bestämma. Får jag själv bestämma (vilket jag ju får) så väljer jag att låta bli att göra sådant som jag tycker känns jobbigt = jag söker inte hjälp. Smart jag är. Eller inte:( En evig cirkel:P Nåja. Hoppas du har det riktigt bra. Kämpa på!
