Tack
Den här veckan blir en social vecka, för att vara jag. Igår träffade jag en kompis, idag ska jag träffa en kompis och på lördag ska jag kanske träffa en kompis. Det är ovanligt för att vara mig (i alla fall nu på sista tiden).
Idag har jag gått mycket. Över en timma och jag ska snart gå igen typ 20-30 min, som det tar till min kompis. Det är så härligt väder! Finns det något bättre än sol när man är depp? Jag skulle så himla gärna vilja ha en hund nu att ha sällskap av och ta med mig överallt. En trogen bästa vän liksom.
Jag har tänkt på en sak. Jag har hört att människor med kontrollbehov lätt kan få äs typ för att om saker "rasar samman" i deras liv så måste de bevisa för sig själva att de fortfarande har kontrollen och börjar därmed kontrollera maten.
Jag tror inte att jag har varit den typen förut direkt men det känns som att jag har blivit det mer nu. Eller jag får "panik" om mina planeringar spricker. Minsta lilla grej som förändras, tex om det inte finns gurka som jag tänkt äta till frukosten eller jag missar en buss eller att någon vill träffas när jag planerat allt till vissa tidpunkter så blir jag jätte stressad och nervös. Jag hatar att behöva kasta om mina planer och ändra på saker, även fast det typ alltid blir så. Egentligen behöver jag ju inte bli det minsta stressad - jag är ju sjukskriven, jag har i princip all tid i världen! Sakerna jag skriver upp på "schemat" kan göras när som helst och är egentligen inga viktiga saker. Ändå gör det mig jätte stressad och ångestfylld när sånt ändras. Hur är det för er? Har ni blivit kontrollfreak eller var ni det från början eller är ni det inte alls?
Den här dagen har gått extremt fort, antagligen eftersom jag gått så mkt fram och tillbaka mellan olika platser. Dessutom skulle jag handla hem mat och det tog mig 4 år eftersom att jag måste läsa på alla förpackningar och räkna kalorier mm. Det är aspinsamt när folk ser en....
Nu ska jag skynda mig. Puss puss kram kram!
Okej men det är ju inte så jätte långt kvar dit då så håll ut och var stark! :)
Inte riktigt jag ska på mitt första möte nu på måndag och jag är kry nog att orka ta mig dit, har åkt på något konstigt så ena dagen har har feber medans andra dagen sjunker temperaturen ner till 34 och så har jag sjukt ont i ryggrade/nacken kan inte vrida på huvudet eller böja mig ner för det gör så jäkla ont, vet inte ens vad jag gjort.. :/
Haha, okej :) men jag vet bara själv att det kan vara jobbigt när folk säger vad man ska göra för det känns liksom som att de förväntar sig att man ska följa råden sådär på momangen. Och egentligen vet man ju vad man borde göra, men det är ändå inte så jäkla lätt som det låter...
Jo, men fråga om hon har tid att prata lite. Sen kan du ju berätta om sånt du tycker är jobbigt eller annat du annars håller för dig själv. Även om hon inte kan göra något direkt så ÄR det skönt att inte bara gå inne med all oro och ångest! <3
Hoppas du mår bättre! :) Har tänkt på dig, är skit orolig för att du ska gå och dö eller någonting. Det får du inte. tycker du ska ta hjälpen och förbättra ditt liv en gång för alla.
(ja tror jag fattade innebörden med "en gång för alla" för första gången i mitt liv)
men detta med kontrollfreak, jag är också ett kontrollfreak. Om jag missar ett träningspass på morgonen går hela min värld under för mig.. jobbigt det där, gör upp en lista som är realistisk och inte så mycket inplanerat, för det är ändå du som bestämmer hur lång listan är.
