GLÖM DET GEMENSAMMA MATSCHEMAT

Jag fick en kommentar om min tanke att göra ett gemensamt bantnings-matschema med någon. Det fick mig att tänka om och jag tar nu tillbaks det jag skrev i det inlägget och här kommer en förklaring på varför.

Kommentaren:

alltså omg säger jag bara.. Jag har aldrig förstått mig på det har med att peppa varandra ner i vikt, peppa varandra till att bli sjukare. Det är så äckligt att det finns inte. kan du förklara kanske för jag fattar inte? Det är skamsligt. Och jag vet att du får skriva vad du vill i din blogg, och att det är mitt eget fel om jag blir upprörd för att jag läser osv osv.. Men allt som är tillåtet är för den sakens skull inte rätt. Ibland hyser jag verkligen hat mot yttrandefriheten som gör pro-ana tillåtet.
Aja w/e jag är iaf glad att jag hur sjuk jag än har varit aldrig kommit i närheten av pro-ana. Jag vet inte hur många saker jag skäms över som jag gjort i och med denna sjukdom, men på den fronten är mitt samvete rent. Skulle inte önska min värsta fiende denna sjukdom.

alltså omg säger jag bara.. Jag har aldrig förstått mig på det har med att peppa varandra ner i vikt, peppa varandra till att bli sjukare. Det är så äckligt att det finns inte. kan du förklara kanske för jag fattar inte? Det är skamsligt. Och jag vet att du får skriva vad du vill i din blogg, och att det är mitt eget fel om jag blir upprörd för att jag läser osv osv.. Men allt som är tillåtet är för den sakens skull inte rätt. Ibland hyser jag verkligen hat mot yttrandefriheten som gör pro-ana tillåtet.
Aja w/e jag är iaf glad att jag hur sjuk jag än har varit aldrig kommit i närheten av pro-ana. Jag vet inte hur många saker jag skäms över som jag gjort i och med denna sjukdom, men på den fronten är mitt samvete rent. Skulle inte önska min värsta fiende denna sjukdom.

mitt svar:
hej. du har faktist helt rätt. jag håller med dig i vartenda ord. det är min blogg och jag har rätt att skriva i princip vad som helst. det är mitt liv och jag har rätt att göra i princip vad jag vill med det. alla bestämmer över sig själv och kan välja att säga nej lr ja.
men allt behöver inte vara rätt för det.

jag har lovat mig sj att visst kan jag gå ner i vikt på mitt sätt, trots att jag vet hur dåligt och ohälsosamt det är. visst har jag rätt att skriva och beskriva mina känslor. MEN jag lovade att jag inte skulle bli nån proana för jag tkr den här "sjukdomen" (vet inte om jag är sjuk än) är hemsk! INGEN ska behöva uppleva den. jag har alltid vart emot samhällets idealkrav och försökt kämpa emot dem och tala FÖR att man ska vara sig sj och inte behöva anpassa sig efter idealen. jag har velat vara hälsosam på alla sätt och vis.
samtidigt som jag pratade så mkt om det där "rätta" så kände jag innuti att jag hatade mig sj och inte stod ut längre. började skära mig, först försöka äta nyttigt, börja träna mer, sen börja träna ca 14 h per vecka (minst), bara frukt, sen ingenting osv. och jag visste att jag gjorde det där "dåliga" som jag alltid varit emot. och då bestämde jag mig att jag ändå skulle kämpa för att ANDRA inte skulle bli påverkade på samma sätt. tex säger jag aldrig till folk runt omkring mig att jag tkr jag e tjock, trots att de VET och frågar varför jag inte äter. jag låtsas som att jag inte bryr mig om hur jag ser ut, fast det är vad jag ständigt tänker på. jag låtsas att jag äter och är nöjd (trots att alla vet sanningen). jag säger inte att folk är tjocka lr för smala lr för kurviga lr nått annat och jag säger inte att det är onyttigt om nån äter glass lr sallad lr vad som helst. jag kommenterar inte andras utseenden lr livsstilar alls.

jag har alltid varit emot de där "pakterna" om att banta tillsammans, som jag läst om på andras bloggar. jag har även tänkt över att jag skriver ut hur många kalorier jag äter för jag vill inte att andra ska bli påverkade att räkna och jag försöker tänka på allt sånt när jag bloggar. tex skriver jag ut nyttiga recept (inga svältrecept, men god mat som är nyttig för ALLA och kanske inte innehåller så många kalorier ändå. de gör iaf att jag inte får ångest av att äta den) utan att skriva ut kalorimängden.

Din kommentar gjorde ont att läsa, för jag kände mig påhoppad och hemsk. men det var ju sanna ord som fick mig att tänka till om mitt löfte och mina tankar innan. jag vill ABSOLUT INTE vara nån proana! ALDRIG ALDRIG ALDRIG!! så trots att kommentaren kändes hård så säger jag tack för "väckarklockan" jag behövde tänka till och jag uppskattar att du uttryckte dina negativa åsikter på ett schysst sätt (de flesta brukar vara väldigt respektlösa och anse att de kan skriva vad för elakt som helst).
jag ska lägga ner den där schema-tillsammans-grejen och förklara varför på bloggen!

förlåt för en superlång kommentar och hoppas du får en bra dag!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0