God morgon. Är verkligen inte på gott humör. Ska till skolan på eftermiddan och jag vill verkligen inte! Måste hela tiden vara beredd på förklaringar till varför jag varit borta, hur jag mår nu och varför jag bara är där ibland. Det är jätte sött att de bryr sig och frågar så snällt, men jag vet inte vad jag ska svara :S Jag ska sitta där i timmar och ha ångest. De andra är glada och pigga, vilket jag inte är. Det är så svårt att bara smälta in och orka med det. Det blir bara fel. Skulle så gärna vilja stanna hemma och pyssla här med allt eller inget och inte känna den där sociala pressen, för det är den del som tynger mest.
Dessutom fryser jag som fan när jag är där! Eller det gör jag ju hemma också, men då kan jag ju välja att gå omkring i tjocka mjukisbyxor, tröjor på lager och fleecemorgonrocken. Det är inget jag gärna gör i skolan direkt...

Dessutom börjar jag bli sådär jobbigt hungrig eller snarare sugen, så att jag börjar tänka på mat nu. Så blir det alltid efter att jag ätit "lite" i några dagar. Det är så jävla jobbigt, för jag vill inte att det ska sluta med mängder mat! Nu väger jag 50,5 och jag vill inte återigen misslyckas utan nu ska jag ner förbi 50! Jag är ju så jävla nära. Men skolan gör det svårare för på eftermiddagarna/kvällarna, när jag kommer hem, är jag grymt trött och hungrig och då faller jag så lätt för mat.
Fast har tagit ett piller nu som faktist funkade. Känner mig inte hungrig längre, skönt nog. Hoppas det fortsätter så.
Vet inte heller vad jag ska ha på mig i skolan. Allt ser fult ut, jag ser tjock ut och fryser i allt.
Orka!