Ingen middag för mig
Hej bloggish. Är grymt trött och benhinnorna har börjat värka. Ryggen känns lagom sliten den med.
Morgonen började med ett nervöst och ångestfyllt humör, eftersom att jag skulle åka och jobba. Jag missade bussen och hittade inte det jag behövde och det slutade med att jag börja storböla och snurvlade fram att jag inte ville åka och att allt kändes så jobbigt. Vet inte riktigt vad jag sa faktist, allt bara bubblade fram rätt osammanhängande - om det nu ens var hela meningar. Snarare " allt...det är bara....jag orkar inte... så jobbigt...." typ. Syrran vart arg på mig samtidigt och skrek åt mig medans morsan försökte lugna mig och säga åt syrran "sluta nu, låt henne va, hon mår inte bra". Hon erbjöd sig tom att ringa en taxi bara för att jag skulle kunna ta mig till jobbet. Men jag tackade tacksamt nej. Att åka taxi kostar ju typ lika mkt som jag tjänar så aldrig i livet. Det är mitt eget fel att inget funkar, jag vill inte låta morsan lida p.g.a det (vilket hon redan får göra på många andra sätt ändå). Hon är världens bästa mamma ♥
Tog nästa buss och lyckades faktist komma i tid, tom någon minut tidigt. Var jävligt nervös, som alltid, och mkt gick dåligt. Allt skulle krångla och jag fattar aldrig nått och blir stressad och gör allt fel. Men de andra tjejerna var grymt schyssta och ibland var det faktist helt okej och riktigt trevligt. Slapp känna ångest iaf och tiden flög förbi! (asskönt!). Hade inte tänkt käka lunch men enda chansen att få ta en paus från stressen var att käka och jag var verkligen trött i benen, så det blev en riktig "lyxlunch": brie- och salamimacka med ca 1-2 dl färskpressad apelsinjuice (dessutom utspädd med vatten). En riktig kaloribomb lunch men jag kände faktist ingen ångest. Mer nervositet när jag valde den och åt den. Men efteråt var det bara att ge sig in i stressen igen och jobba hårt och på nått sätt så gör det att jag slipper tänka, då jag måste fokusera så mkt på annat istället. Riktigt skönt!
Jobbade i 6 timmar och är riktigt nöjd. Visst, det gick inte bäst, men jag gjorde inte bort mig totalt, tjejerna var schyssta och min plånbok kommer bli en aning tjockare ;P
På kvällen hade min familj och en vän-familj bestämt för att käka middag ihop. Jag sa att jag var trött till morsan och hon fatta väl att det handla om maten. Men jag pallar inte. Sitta på en lång middag med en massa mat ger en extremt mkt tid att tänka och ha ångest. Dessutom kan våra vänner vara ganska jobbiga. De kan retas mkt och vara så "på" och hela tiden rycka i och kommentera en. Sist jag käkade middag med dem satt en och glodde på mig medans jag åt, bara för att retas (ångestångestångest). Han vägrade sluta fast jag bad honom. Då slängde jag min mat.
Morsan försökte såklart övertala mig med "jag tror du kan behöva komma ut och träffa lite människor. Du kan ju säga att du redan ätit? Eller vila på deras soffa? Vila en stund hemma och kom när vi har ätit och titta på film bara?". Men nej, jag vägrar. Det är inte bara mat som ger mig ångest. I princip allt ger mig ångest numera. Wonderful...
Så nu sitter jag här och dricker mitt chokladte/tuggar tuggummi, skriver långa, tråkiga blogginlägg och har ont i benen. Awesome lördag. Jag vill vara normal, kunna göra vanliga saker och njuta av dem. Men nu är det inte så och då är det bättre såhär.
Hoppas ni får en kul, härlig, mysig lördagkväll iaf. Kramar <3
Morgonen började med ett nervöst och ångestfyllt humör, eftersom att jag skulle åka och jobba. Jag missade bussen och hittade inte det jag behövde och det slutade med att jag börja storböla och snurvlade fram att jag inte ville åka och att allt kändes så jobbigt. Vet inte riktigt vad jag sa faktist, allt bara bubblade fram rätt osammanhängande - om det nu ens var hela meningar. Snarare " allt...det är bara....jag orkar inte... så jobbigt...." typ. Syrran vart arg på mig samtidigt och skrek åt mig medans morsan försökte lugna mig och säga åt syrran "sluta nu, låt henne va, hon mår inte bra". Hon erbjöd sig tom att ringa en taxi bara för att jag skulle kunna ta mig till jobbet. Men jag tackade tacksamt nej. Att åka taxi kostar ju typ lika mkt som jag tjänar så aldrig i livet. Det är mitt eget fel att inget funkar, jag vill inte låta morsan lida p.g.a det (vilket hon redan får göra på många andra sätt ändå). Hon är världens bästa mamma ♥
Tog nästa buss och lyckades faktist komma i tid, tom någon minut tidigt. Var jävligt nervös, som alltid, och mkt gick dåligt. Allt skulle krångla och jag fattar aldrig nått och blir stressad och gör allt fel. Men de andra tjejerna var grymt schyssta och ibland var det faktist helt okej och riktigt trevligt. Slapp känna ångest iaf och tiden flög förbi! (asskönt!). Hade inte tänkt käka lunch men enda chansen att få ta en paus från stressen var att käka och jag var verkligen trött i benen, så det blev en riktig "lyxlunch": brie- och salamimacka med ca 1-2 dl färskpressad apelsinjuice (dessutom utspädd med vatten). En riktig kaloribomb lunch men jag kände faktist ingen ångest. Mer nervositet när jag valde den och åt den. Men efteråt var det bara att ge sig in i stressen igen och jobba hårt och på nått sätt så gör det att jag slipper tänka, då jag måste fokusera så mkt på annat istället. Riktigt skönt!
Jobbade i 6 timmar och är riktigt nöjd. Visst, det gick inte bäst, men jag gjorde inte bort mig totalt, tjejerna var schyssta och min plånbok kommer bli en aning tjockare ;P
På kvällen hade min familj och en vän-familj bestämt för att käka middag ihop. Jag sa att jag var trött till morsan och hon fatta väl att det handla om maten. Men jag pallar inte. Sitta på en lång middag med en massa mat ger en extremt mkt tid att tänka och ha ångest. Dessutom kan våra vänner vara ganska jobbiga. De kan retas mkt och vara så "på" och hela tiden rycka i och kommentera en. Sist jag käkade middag med dem satt en och glodde på mig medans jag åt, bara för att retas (ångestångestångest). Han vägrade sluta fast jag bad honom. Då slängde jag min mat.
Morsan försökte såklart övertala mig med "jag tror du kan behöva komma ut och träffa lite människor. Du kan ju säga att du redan ätit? Eller vila på deras soffa? Vila en stund hemma och kom när vi har ätit och titta på film bara?". Men nej, jag vägrar. Det är inte bara mat som ger mig ångest. I princip allt ger mig ångest numera. Wonderful...
Så nu sitter jag här och dricker mitt chokladte/tuggar tuggummi, skriver långa, tråkiga blogginlägg och har ont i benen. Awesome lördag. Jag vill vara normal, kunna göra vanliga saker och njuta av dem. Men nu är det inte så och då är det bättre såhär.
Hoppas ni får en kul, härlig, mysig lördagkväll iaf. Kramar <3
Kommentarer
Trackback