Varför ska allt vara så komplicerat för? Redan nu har jag lite svag ångest och oro inför imorgon, då skolan kör igång igen. Jag fruktar att gå dit och ha ångest hela dagen och behöva fejka ett glatt humör, ljuga och skämmas om lunchen och vara nervös, skämmas och känna mig värdelös över dansen. Jag vill verkligen inte gå dit!
Dessutom gör även det att jag känner ett ännu starkare behov av att bli riktigt smal så att någon ser, tar tag i mig och ger mig hjälp. Jag vill ha hjälp för att få slippa skolan. För att kunna erkänna att jag knappt står ut med den längre och att någon ska tillåta mig att känna så och "rädda" mig. Sen ge mig behandling för att få tillbaka livslusten och orken att göra saker, som skolan tex.
För egentligen vill jag plugga riktigt hårt och klara skolan och få en jätte bra utbildning, få ett bra jobb och tjäna massvis med pengar.
Pengar är inte lika med lycka men pengar underlättar väldigt mycket. Det är faktist så. Jag är absolut inte fattig eller något men jag är trött på att allt ska bli så komplicerat pga att vi inte bor tillräckligt stort eller har bil eller kan "sköta oss själva". Det vore så mycket enklare om vi bara hade lite mer pengar så att man kunde beställa någon som kom och fixade det som behövdes fixas istället för att vi ska försöka göra det själva (då sakerna gått sönder och allt har skitit sig ännu mer) eller leta efter det billigaste alternativet som tar 200 år att fixa och är krångligt att få tag på.
Att alltid behöva be andra om hjälp och känna sig till besvär och så måste man anpassa sig efter att de ska ha tid och lust istället för att kunna fixa saker själv. Jag vill inte behöva vara beroende av andra.
Därför vill jag tjäna en massa massa pengar så att jag kan ha råd att ta hand om mig själv på ett bekvämt sätt.
Pengar gör faktist livet mycket mycket enklare.