Har tjatat på morsan att få börja träna men hon säger att jag ska gå på läkarbesöket först och sen får vi se. Jag vill träna på lördag och söndag, men åtminstone söndag. Det SKA jag! Är fett pepp. Får ångest när jag tänker på hur länge sen det var jag tränade och hur extremt lite jag har rört på mig de senaste veckorna! Alltså jag blir verkligen helt galen. Det börjar koka och bubbla i mig och jag mår illa och känner bara ett behov av att springa och röra på mig, förbränna. Jag blir verkligen rädd! Tänk om jag någon gång faktist skulle söka och komna in på en äs-enhet. Tänk om de skulle tvinga mig att sluta träna samtidigt som jag var tvungen att äta en massa mat? Vad fan skulle jag göra då? Hur skulle jag reagera? Hur skulle jag må om dagarna? Jag skulle ha ångest och känna den där brinnande paniken i kroppen konstant! =S Usch!
Känner mig inte pepp för skolan imorn kan jag ju säga. Men jag måste gå. Ååh hatar det, måste lösa mitt liv någon gång. För det funkar inte längre. Snart brakar det ihop totalt.