I'm still dreaming

Förlåt, men jag drömmer fortfarande om en sånn här kropp..
Vill börja med att tacka för alla uppmuntringar och stöd jag får, vad söta ni är! Sånt här behöver vi alla :) Ibland är det väldigt skönt att kunna vända sig till den här bloggen där de flesta av oss känner likadant och vet hur jobbigt det kan vara för just oss att äta en liten fjantig glass, som en frisk person kanske tänker att det är.
Nu över till dagens ämne: att bli kär. Nej, jag är inte kär och har inte vart det på jätte länge och jag är rädd för att bli det. Jag har börjat funderat på om inte äs kan ha en del med att göra att jag ville stänga av mina känslor för att slippa bli sårad, ledsen och besviken. För jag har verkligen inte vart kär på jätte länge och därmed inte heller behövt vara rädd att bli sårad och känna mig misslyckad på åtminstone det sättet. Många äs använder sjukdomen att skylla på när det går dåligt, då kan de alltid ta till den. Kanske gör jag samma sak fast med kärlek? Kanske tar jag fram min äs för att må dåligt över nått annat än kärlek? Jag har alltid trott att jag velat bli kär, men nej - nu tror jag inte jag vill det. Jag är rädd att må så stört dåligt som jag har gjort pga det förut.
Vad tycker ni om att bli kär? Är ni kära i kärleken? Eller hatar ni den?
Om ni vill veta hur maten går så är min behandlare inte så glad iaf. Hon såg att jag dragit ned på maten, givetvis genom matdagböckerna som jag skriver ärligt i, men tydligen såg hon det på mina ögon också (?!). Undra hur man ser det.. Hon låter alltid så otrevlig när det handlar om min äs. Kanske är det hennes taktik att göra livet jobbigt när hon märker att äs kmr fram och göra livet trevligt när den försvinner mer och mer? Jag vet inte. Men det är iaf inge kul att sitta där just när hon låter sådär otrevlig som att jag är dum i huvudet. Då känner jag bara "men hej då, jag orkar inte med dig och vad fan ska jag behöva sitta och lyssna på det här för?!".
Japp, jag drar ned på maten men inte så mycket. I lördags åt jag såhär:
L: 1 VV drickyoghurt + ett bröd (fralla).
Me: 7 jordgubbar.
M: Kött och klyftpotatis.
Km: 2 mackor med färskost, skinka och paprika.
Oftast äter jag alla mål förutom kanske något/några mellis och så har jag dragit ned på frukosten och lagat min egen lunch/middag oftast, vilket då blivit kött/fisk/kyckling och grönsaker. Har känts jättebra. Men igår vart jag nästan sugen på godis eller nått sånt så då åt jag ett stort Km ist. för att inte börja hetsa. Därför tänker jag fortsätta äta mkt idag - allt för att slippa hets och äta onyttigt! - så jag ska äta 6 mål idag. Inte extremt mkt men iaf regelbundet och nyttigt så att jag absolut inte hetsar och inte heller vill jag vara sötsugen.
Dessutom vill jag träna. Tränar knappt nått nu. Vädret har varit så dåligt att jag är för lat för att cykla. Rida gör jag visserligen. Men skulle behöva köra lite styrka också. Dels för att få en fast kropp men också för att jag har så jävla ont i ryggen!
Btw tkr jag det är jobbigare att va hos morsan för det känns som att jag lättare äter mer här så måste försöka hitta på saker så jag kmr bort när jag är här.
Nu vet ni hur livet ser ut just nu. Kommentera mera och berätta om er! Kram.
SV: aw tack. Vad gullig du är :*
Med att bli kär och så har mycket med äs att göra. Man stänger av de känslor eftersom mam inte tkr om sig själv. Då vill man inte heller att andra ska ta i en å så. Det kan då bli svårt att ha en kille. Men en dag, när man tkr om sig själ å så..... då står drömkillen där :P <3
jag har hittat min drömkille :p fast jag hatar mig själv så mycket så jag kommer inte låta det bli nått. att jag alltid ska stå ivägen för mig själv. pallar inte med det.
sv: jo du har ju helt rätt egentligen, efter ett tag skriker kroppen efter näring och då är det superlätt att börja hetsäta. har haft stora problem med det förut, men nu har det börjat bli bättre. antar att det känns som att jag måste ta chansen att gå ner en sista gång. jag har ju önskat det så himla länge nu! tack för peppande ord, men jag måste göra detta nu :/
jag älskar kärlek. jag har turen att redan nu träffat killen jag vill ,och kommer, spendera resten av mitt liv med. -min bästa vän sedan ett par år tillbaka. kan inte bli bättre helt enkelt :)
Du hatar nog inte kärleken för det är kärleken. Du hatar den för du är rädd för den. Kärlek är underbart när man får sina känslor besvarade, fruktansvärt svårt när dem inte gör det. Hatar att bli sårad jag med, människor kommer inte längre än ett "hej" för mig. Litar inte ens på min närmaste vän, jag är konstant rädd för att bli ensam.. Därför är jag redan ensam,för att slippa bli sårad.
Den dag du verkligen hittar någon som fångar ditt hjärta, kommer det nog kännas bra! Och du får jobba med din osäkerhet!
och jag är fet fet fet... vill med bli smal!