Grinolle

Tack! :) Hmm, vad konstigt det känns att höra ändå för jag ser mig liksom inte som klok... men ja, jag får väl tänka på det :P



Måste bara säga att jag också har varit en grinolle idag. Kändes som att jag grät floder när jag var på bup idag, det tog liksom aldrig slut. Och inte vet jag riktigt varför jag grät. Det var väl bara det att maten, viktuppgången, allt man förlorar under äs - ja allt blev för mycket! Men skönt att höra att dina föräldrar kramade om dig :) För det måste väl ha känts skönt?!



Och du, xs är en liten storlek och det är inte många som kommer i den över huvud taget. Jag gör inte heller det alltid, så var inte ledsen för det. Det är inte dig det är fel på och det är inte du som är för stor för kläderna, det är kläderna som det är fel på och det är kläderna som är för små. Det får du tänka på! ;)



Kramar <3

du har nog rätt i att det alltid beror på nånting. Men det är jobbigt när man inte riktigt vet vad det är, för då vet man ju inte vad man ska göra åt det... :/ Hoppas du mår bättre idag <3

Du kan inte ha en endaste fettvalk om du har storlek xs!!! Jag lovar! DU ÄR SMAL!! kämpa på <3

Men du, 10 timmar är mycket. Man behöver absolut inte träna så mycket för att må bra! 3 pass i veckan som din behandlare sa är nog alldeles tillräkcligt.



Förut spelade jag fotboll, fast den sista tiden orkade jag typ ingenting så det blev inte så kul längre. Men jag tycker om fotboll, det är en rolig sport. Har också dansat litegrann och det tycker jag är skitkul. Jag hoppas att jag kan dansa åtminstone en gång i veckan i höst sen! Jag gillar också att springa, även om jag inte har gjort på jättelänge. Men jag är iaf säker på att ja kommer att börja med det så fort jag får och är redo för det :)

och för att vara normalviktig betyder inte fett! Tänk istället att du ser ut som en frisk person, en fin och vacker människa. Dock har du sjuka tankar kvar, men när man har uppnått sin normalavikt är det lättare att jobba med tankarna! Som driver en till viktnedgång.



Min behandling just nu känns som den står på is, jag kom hem från anorexi/bulimi avd i Göteborg i april och skulle sedan vidare till ett behandlingshem. Vilket jag inte ville, och nu är jag hemma. Har psykologer på BUP, som är sådär. Tyckte om dom i början men nu börjar jag tveka. Är ibland nöjd med dom och ibland inte. Sj då? vad går du för behandling? har du varit inlagd?

kämpa tjejen :D:D