Hjälp mig med detta
Vill jag äta eller inte? Jag vet inte :S Vågar jag prova att äta nästan normalt (~1000-1500 kcal) och träna mycket, för att bli smal? Eller kommer jag bara gå upp i vikt av det? Hur pinsamt kommer det bli hos SCÄ om jag har gått upp eller äter en massa? Jag måste ju äta lite och bli benigt smal, det är ju så folk tänker om mig nu. Jag vill inte gå ut och avslöja hur fet jag egentligen är, samtidigt som jag vill träna!
Funderar på att försöka äta normalt imorn. Vågar jag? Jag vet ju inte ens hur man äter normalt :S Vad äter man då? Hur mkt? Och hur ofta? Någon som har ett matschema att dela med sig av? - Rebecka, jag vet att du hade ett som du sa att du kunde mejla till mig?
Samtidigt är morsan här och klagar på att jag inte äter, men ändå är det ju vad hon förväntar sig. Så jag både vill och vill inte äta för hennes skull. Vad är rätt och vad är fel? Hur ska jag veta? :S Visst är det hälsosamt att äta nyttigt, det vet jag ju. Men om jag inte blir smal kommer jag inte heller våga träffa folk, gå ut eller överhuvudtaget visa mig i SOMMAR! Så vad fan ska jag göra? Hur gör jag imorn? Om jag äter nyttigare, regelbundet och lite mer minskar risken för hets. Men hur mkt ska jag då äta? Och hur mkt är för mkt? Hur mkt får mig att gå upp vikt? :S
Hjälp.
Dagens mål:
Belöning: Se på The Hills, 18:10.
Egen lägenhet
Jag hatar när det smygpratas om mig. Man hör hur dem viskar i telefonen, som om inte allt hördes genom vår minimala lägenhet.
Gud vad skönt det vore att flytta hemifrån! Fatta att ha en egen lägenhet. Jag vill vara 18, ha en egen liten hyresrätt som jag får inreda hur jag vill efter min egen smak, ett jobb så att jag klarar mig - kanske på caféet, helst vill jag ta med mig mina katter eller köpa en liten vovve och bo där och få bestämma över mig själv. Välja när folk ska komma och gå och vilka. Det vore fett nice. Men det får väl förbli en dröm, minst några år till...
Svek igen och igen och igen....
Min farsa kan inte fatta att jag är sur på honom. Däremot har han tydligen all anledning att vara sur på mig (?). Jag har inte träffat han på veckor eller bott hos han på månader. Idag tänkte jag att jag kanske skulle strunta i skiten och åtminstone övningsköra, bara för att inte misslyckas med även det. Inte för hans skull utan för min skull. Jag sms:ade honom precis att okej då, vi ö-kör som han frågat.
Någon minut senare ringer min faster och låter jätte förvånad när jag svarar. Hon väntade sig att min morsa skulle svara. Hon frågar hur jag mår typ 10 ggr (hon är världens snällaste) och trots att jag verkligen försöker låta glad så hör jag hur trött och fejkat det låter. Varför det helt plötsligt?? I telefon borde det väl vara lätt att fejka sitt humör?
Iaf får hon prata med morsan sen och då hör jag hur låser in sig i badrummet och tyst diskuterar om mig - om att jag inte orkat gå till skolan, om mina tankar, om att jag sökt äs-hjälp.
JÄVLA PAPPA!! Och han kallar mig en "hemsk dotter" som inte litar på sin egen far. Jag ville inte att han skulle bli inblandad i det här men morsan övertala mig att hon skulle få berätta, eftersom de har delad vårdnad om mig. Inte ens då kan han hålla något hemligt utan måste berätta det för hela jävla släkten!
Fattar dom inte?! Ju fler som vet om det desto värre blir det! De jobbigaste personerna att äta tillsammans med är de som vet. Ju fler som vet desto högre blir kraven på mig att vara smal och desto tjockare känner jag mig. Nu förväntas jag äta lite och vara pinnsmal. Men det är jag inte!
Jävla puckoidiot och han undrar hur jag inte kan lita på honom??!! Jag sms:ade direkt tillbax att jag ångrat mig och inte umgås med personer jag inte har förtroende för.
Min faster är en av de bästa personerna jag vet. När jag är hos henne ska allt vara enkelt och härligt som det alltid är där. Men nu finns det ingen plats att fly till längre, för nu är alla platser förgiftade!
Jag hade tänkt...
Jag hade tänkt äta frukost. Velade mellan 1 glas nopansoppa och ett knäcke, 1 dubbel-rostismacka eller 1 dubbel-rostismacka och 1 glas nyponsoppa. Första alternativet var bestämt men efter att SCÄ-tanten hade påmint mig om att man lättare hetsar när man äter lite så funderade jag på att öka mitt kaloriintag per dag till 700-800 kcal.
Sen klampar morsan in i mitt rum, oinbjuden, och börjar kolla på datorn utan att fråga och kolla vad jag gör 10 ggr. Sen försöker hon tvinga mig att äta frukost med henne. Äta med henne är mycket värre än att äta själv. Jag hatar att äta med andra! Så jag sa nej till frukost. Då blir hon skitsur och ba "du MÅSTE äta! from nu ska vi bestämma vilka måltider som gäller och vad vi ska äta, och du SKA äta!".
Jag hade tänkt träna men nu är dels lusten borta och dels vill jag inte gå ut från mitt rum och passera henne. Då kmr hon bara skrika på mig. Jag kan inte äta nån jävla frukost eller någonting för jag tänker inte äta med henne - ångest till 1000!
Vad fan skulle jag berätta all skit för? Varför skulle jag avslöja mig? Ingen jävla hjälp får man! Skolan har skitit sig ännu mer. Alla i princip vet och kollar på mig och tror att de kan allt. Och det är mycket värre att äta hemma eller ibland folk än innan. Faaaaan!
GLÖM DET GEMENSAMMA MATSCHEMAT
Kommentaren:
alltså omg säger jag bara.. Jag har aldrig förstått mig på det har med att peppa varandra ner i vikt, peppa varandra till att bli sjukare. Det är så äckligt att det finns inte. kan du förklara kanske för jag fattar inte? Det är skamsligt. Och jag vet att du får skriva vad du vill i din blogg, och att det är mitt eget fel om jag blir upprörd för att jag läser osv osv.. Men allt som är tillåtet är för den sakens skull inte rätt. Ibland hyser jag verkligen hat mot yttrandefriheten som gör pro-ana tillåtet.
Aja w/e jag är iaf glad att jag hur sjuk jag än har varit aldrig kommit i närheten av pro-ana. Jag vet inte hur många saker jag skäms över som jag gjort i och med denna sjukdom, men på den fronten är mitt samvete rent. Skulle inte önska min värsta fiende denna sjukdom.
alltså omg säger jag bara.. Jag har aldrig förstått mig på det har med att peppa varandra ner i vikt, peppa varandra till att bli sjukare. Det är så äckligt att det finns inte. kan du förklara kanske för jag fattar inte? Det är skamsligt. Och jag vet att du får skriva vad du vill i din blogg, och att det är mitt eget fel om jag blir upprörd för att jag läser osv osv.. Men allt som är tillåtet är för den sakens skull inte rätt. Ibland hyser jag verkligen hat mot yttrandefriheten som gör pro-ana tillåtet.
Aja w/e jag är iaf glad att jag hur sjuk jag än har varit aldrig kommit i närheten av pro-ana. Jag vet inte hur många saker jag skäms över som jag gjort i och med denna sjukdom, men på den fronten är mitt samvete rent. Skulle inte önska min värsta fiende denna sjukdom.
mitt svar:
hej. du har faktist helt rätt. jag håller med dig i vartenda ord. det är min blogg och jag har rätt att skriva i princip vad som helst. det är mitt liv och jag har rätt att göra i princip vad jag vill med det. alla bestämmer över sig själv och kan välja att säga nej lr ja.
men allt behöver inte vara rätt för det.
jag har lovat mig sj att visst kan jag gå ner i vikt på mitt sätt, trots att jag vet hur dåligt och ohälsosamt det är. visst har jag rätt att skriva och beskriva mina känslor. MEN jag lovade att jag inte skulle bli nån proana för jag tkr den här "sjukdomen" (vet inte om jag är sjuk än) är hemsk! INGEN ska behöva uppleva den. jag har alltid vart emot samhällets idealkrav och försökt kämpa emot dem och tala FÖR att man ska vara sig sj och inte behöva anpassa sig efter idealen. jag har velat vara hälsosam på alla sätt och vis.
samtidigt som jag pratade så mkt om det där "rätta" så kände jag innuti att jag hatade mig sj och inte stod ut längre. började skära mig, först försöka äta nyttigt, börja träna mer, sen börja träna ca 14 h per vecka (minst), bara frukt, sen ingenting osv. och jag visste att jag gjorde det där "dåliga" som jag alltid varit emot. och då bestämde jag mig att jag ändå skulle kämpa för att ANDRA inte skulle bli påverkade på samma sätt. tex säger jag aldrig till folk runt omkring mig att jag tkr jag e tjock, trots att de VET och frågar varför jag inte äter. jag låtsas som att jag inte bryr mig om hur jag ser ut, fast det är vad jag ständigt tänker på. jag låtsas att jag äter och är nöjd (trots att alla vet sanningen). jag säger inte att folk är tjocka lr för smala lr för kurviga lr nått annat och jag säger inte att det är onyttigt om nån äter glass lr sallad lr vad som helst. jag kommenterar inte andras utseenden lr livsstilar alls.
jag har alltid varit emot de där "pakterna" om att banta tillsammans, som jag läst om på andras bloggar. jag har även tänkt över att jag skriver ut hur många kalorier jag äter för jag vill inte att andra ska bli påverkade att räkna och jag försöker tänka på allt sånt när jag bloggar. tex skriver jag ut nyttiga recept (inga svältrecept, men god mat som är nyttig för ALLA och kanske inte innehåller så många kalorier ändå. de gör iaf att jag inte får ångest av att äta den) utan att skriva ut kalorimängden.
Din kommentar gjorde ont att läsa, för jag kände mig påhoppad och hemsk. men det var ju sanna ord som fick mig att tänka till om mitt löfte och mina tankar innan. jag vill ABSOLUT INTE vara nån proana! ALDRIG ALDRIG ALDRIG!! så trots att kommentaren kändes hård så säger jag tack för "väckarklockan" jag behövde tänka till och jag uppskattar att du uttryckte dina negativa åsikter på ett schysst sätt (de flesta brukar vara väldigt respektlösa och anse att de kan skriva vad för elakt som helst).
jag ska lägga ner den där schema-tillsammans-grejen och förklara varför på bloggen!
förlåt för en superlång kommentar och hoppas du får en bra dag!
Min dag
Frukost:
2 rostis, 2 skinka, keso, sallad
Middag:
2 rostis, 1 skinka, keso, sallad, ½ port. broccoligratäng
Totalt: 450 kcal
Varning - det här kommer nog bli ett långt inlägg ;)
Idag vaknade jag typ halv 8!!! var grymt trött och hade asont i nacken och axlarna p.g.a dåliga kuddar och att jag typ spänt mig och sovit "oroligt". Orkade verkligen inte stiga upp, trots att jag satt väckarklockan på 8, och sov till typ 9 då jag masade mig upp. Käkade frukost och fixade mig snabbt som satan och sen sprang jag och morsan till bussen (som alltid -.-). Åkte till Ikea och var där hela dagen. Köpte en massa saker till mitt rum och till resten av lägenheten! Ska beställa hem grejer också, så att vi får dem hemtransporterade. Super!! :)
Morsan tjatade redan när vi kom dit om att vi skulle gå och äta för att hon var så hungrig och fikasugen (bara för att det luktade kanelbullar över hela stället), men jag tyckte att vi åtminstone kunde vänta. Hon sa sen inte "nu äter vi" utan frågade "ska du äta nått?". Självklart svara jag nej på det! Då blir hon sur och säger "du MÅSTE äta". Jag hatar när dom först ger en valet och sedan försöker tvinga en till något annat. Kan dom då inte hellre säga från början "vad ska du ta?" eller nått sånt?? Sen tillslut sa jag okej och valde lax med sallad eller nått. Då börjar hon kommentera såklart: "va? tycker du OM sånn lax??" och så kör hon igång någon diskussion som att jag valt fel. Så då tvärvägra jag att äta. Hon ba "näej men jag klagar inte, jag tänkte bara att du tycker väl inte om". Om hon först tjatar på mig att äta, hur kan hon då tro att det är fritt fram att kommentera vad jag äter sen?? Det fattar jag verkligen inte och det värsta som finns är när någon kommenterar vad eller hur man äter! Så i alla fall vägrade jag alla hennes matförslag. Var så jävla sur och hade världens ångest. Hatar att ha ångest bland folk dessutom, där man inte kan gå undan.
Sedan gick vi vidare och köpte grejerna och allt var frid och fröjd igen. Skönt det, åtminstone. Åkte till en ridsportsaffär och där fick jag ett par ridbyxor av mami :) Hade tänkt betala dem själv men hon ba "men dom ska väl inte du betala? dom ska väl jag betala? här - jag tar dom och det hära!" sa hon och räckte fram sina grejer + kortet. Tack mami! <3
På bussen hem satt jag, som alltid, och lyssnade på när folk pratade. Det är så himla roligt att lyssna på barns konversationer! Den här var mellan 4 st tror jag - någon gick i 1:an och någon i 4:an. De pratade om att vara smal eller tjock. Den äldsta försökte resonera om hon vägde för mkt eller inte, eftersom hon såg smal ut "trots sina 42 kg". I början lät det som hon försökte förklara för de yngre att tjejer ska se smala ut för att killar gillar det och att det är viktigt att väga lite. Men efter en stund gick hon över i att resonera om det finns något "lagom". För vad är egentligen för smalt eller för tjockt? Och vad är då lagom? Folk kan se både tjocka och smala ut trots att de har samma vikt. Tycker killar verkligen bättre om smala tjejer? Och vad tycker tjejer om tunga, lätta, smala, tjocka killar? Det lät som att hon försökte komma fram till att det inte spelar någon roll hur man ser ut och att alla olika storlekar finns och bör accepteras. En sak som hon sa var så otroligt gullig! Hon låtsades vara en tjej som pratade till en kille: "såhär ser du ut, såhär ser jag ut. Tycker du inte om det, ja då kan du gå". Hon hade en sånn liten mild barnröst när hon sa det trots att det lät som en vuxens mening, det var så himla gulligt och jag höll på att kvävas av skratt! :D
Det lät som (typiskt barn) att hon lyssnat på 2 olika grupper och tog upp dem sakerna nu för att låta vuxen. Det lät som att hon lyssnat på några äldres samtal, tex när hon sa "man får INTE fråga en tjej hur gammal hon är eller vad hon väger" blandat med en diskussion med barn i hennes egen ålder, då man diskuterar vem som är smal, tjock, vad man väger osv. Och så lät det som att hon inte riktigt kunde bestämma vilken sida hon var på. Ena sekunden så såg alla olika ut och det var helt okej och nästa sekund sa hon "den där tjejen i skolan är elak! Hon är TJOCK!". Det lät som att hon själv inte fattade att hon hade delade åsikter, sådär som det är med barn när man börjar resonera kring saker och ting och förstå och ta ställning kring dem.
Det var det hemskt att TOM redan i den åldern diskuteras tjock hit och smal dit. Så himla sorgligt! Och jag tänkte "varför avbryter inte deras mamma diskussionen?!". Sen tänkte jag på mig själv - för vad är jag för en förebild? Jag gör tvärtemot vad jag tycker är rätt. Jag vill vara en förebild för unga och säga precis att alla ser olika ut och är olika och minst lika mkt värda, men jag gör tvärtemot och försöker förändra mig själv för att bli något annat.
Och nu sitter jag här hemma, känner mig fet som fan men är nöjd med att jag är "tillbax på banan" igen och har hållt mig under 550 kcal. Eller jag var nöjd nyss. Nu känner jag nästan för att ta en apelsin, bara för att trotsa mig själv på nått sätt. Helt sjukt att jag har de här helt olika sidorna!
Kan ni känna liknande - att ni vill vara en förebild för andra genom att stå för att alla är lika värda och bra som man är och inte behöver förändra sig för att duga?
Vill du följa ett matschema tillsammans med mig?
Någon som är intresserad?
Give me control
Gud vad jag längtar tills jag får tillbaka kontrollen! Har försökt äta kontrollerat hela dagen, men hela tiden blir det lite för mycket. Nu har jag gjort ett matschema med normala måltider för imorgon (landar på ca 1000 kcal) och så har jag saker att göra så jag hoppas att jag inte kommer äta för mycket då. När jag inte har något att göra går jag typ direkt till skåpen. Äter för att fördriva tiden känns det som.
Seriöst, min mage ser ut att tillhöra ett svältande afrikabarn. Jag önskar att jag kunde punktera den med en nål. Fundera på att köpa L-piller men jag vill inte ta sånt egentligen. Men eftersom jag misskött mig så otroligt lär det blir nödvändigt ju.
Åh längtar tills jag kommer tillbaka till kontrollen, äter nyttigt/regelbundet/lite och går ner i vikt! Nästa gång jag får en hetsimpuls ska jag göra ALLT för att inte falla för den!! Jag bara måste lova mig själv det. Gud vad jag längtar tills imorgon! Då ska jag börja jobba med kontrollen på riktigt. Är rädd att jag inte kommer kunna köra någon fruktfasta :S Morsan ska vara ledig och kommer säkert kräva att vi äter riktiga måltider tillsammans. Antingen så ska jag bråka som fan för att slippa eller så ska jag gå med på det, med villkoret att jag får laga mat. Det sista känns ju visserligen trevligare, så slipper vi bli osams, men det känns som att en fruktfasta skulle vara perfekt för min kropp just nu.
När jag ätit såhär mkt skäms jag nästan mest över om någon märker att jag ätit. Jag bor bara med morsan nu så då märks det ju om något minskar i kylskåpet eller av brödet. Usch! Skäms skäms skäms!
Nu har jag iaf ätit färdigt mina måltider för idag (tidig middag, I know) och ikväll blir det örtte och Den rätte för Rosing, hehe ;D Egentligen är jag inte direkt något big fan av henne, snarare tvärtom ^^ Nej nu var jag elak! Jag vet faktist inte särskilt mkt om henne så det ska bli roligt att se vad hon är för typ av person, om ens förutfattade meningar stämmer in på henne eller inte!
Ska ni se programmet?
Broccoligratäng
Här kommer ett recepttips som jag lagade idag. Det var supergott och definitivt mycket mer lättlagat än jag trodde att det skulle vara. Dessutom har jag alltid trott att gratänger är jätte feta och onyttiga men den här är definitivt inte det! Jag gjorde halva receptet (2 port.) och hälften fick bli matlåda - perfekt.
Jag skriver några ingredienser inom parantes. De kan man använda istället för dem som står framför, ifall man vill göra gratängen smalare. Men om man använder osmaksatt keso så föreslår jag att man använder kryddor för att det ska bli smak på det, tex oregano, basilika eller nått annat.
Receptet är för 4 personer.
Ingredienser:
800 g fryst broccoli
4 ägg
500 g oliv- och fetaostkeso (alt. minikeso)
1 dl lättmjölk (alt. minimjölk)
1 tsk salt
1 tsk peppar
Gör så här:
Sätt ugnen på 225°C. Lägg broccolin i en ugnsform. Vispa samman äggen och tillsätt mjölken. Rör sedan ner keson i äggvispet. Salta och peppra. Häll kesoblandningen över broccolin och sätt in i ugnen i ca 35-40 min.
Sedan är det klart att servera!
Planändring
Som vanligt ska allting skita sig när det gäller mig. Kom på igår, när jag satt och läste om att man långsamt ska tagga ner på socker och sånt inför en fruktdiet, att jag hade ju bestämt att äta "normalt" i 3 dagar. Det gick ju inte så jätte bra igår men nu tänkte jag för sjuttioelfte gången ändra min planering till att äta "normalt" i 3 dagar och sen börja med min fruktdiet, om det går. Morsan klagade senast igår på att jag skulle äta "riktig" mat och att vi kunde laga nyttigt tillsammans. Så jag vet inte om jag lär lyckas köra på bara frukt, men det får bli nästa problem. Nu ska jag äta normalt. Trots det lyckas jag inte låta bli att räkna kalorierna i huvudet. Det kommer automatiskt. Men idag ska det inte bli en massa hets iaf eller onyttigheter. Idag ska det bli mat och frukt! Frukost, lunch, middag och mellanmål.
Wish me luck!
Anonyma kommentarer
Fruktfasta
Jag har inte bestämt en viss längd på fastan utan jag testar att köra så länge det känns bra, men minst 3 dagar.
För mycket eller för lite
En sak jag inte förstår är varför jag antingen äter för mycket eller för lite. Antingen så äter jag nogrant uträknat kaloriintag för att gå ner i vikt eller ingenting alls, eller så proppar jag i mig mängder med mat trots att jag mår illa, tror att magen ska spricka och att jag ska spy.
Varför kan jag inte hålla mig till ett mellanting? När jag bestämmer mig för att äta saker jag tycker om, normalt eller nyttigt - varför kan jag inte då göra det på ett sätt som man mår bra av? Att äta jätte mycket choklad är inte gott. Varför gör jag det då? Jag förstår inte :S
En nål över handleden
Bara ett liiitet liiitet risp över handleden. Och ett till. Men inte så att det blöder. Bara två svullna, röda sträck blev det. Och en liten skön svidande känsla. Det var bara det inget mer. Men samtidigt som den lätt ilande, svidande och lättande smärtan kom längtade jag efter ett rakblad. Lite blod spelar väl ingen roll? Men nej, den här gången blir det inget blod. Men spelar det någon roll längre? Varför skulle jag inte skära mig? Alla ser ju skiten ändå, så det är ju ingen mening med att försöka dölja den längre.
The Sims 2 och Windows Vista
Är det bara på min dator som The Sims 2 inte funkar? På min Windows XP funkar det men inte på Vista. Kan man göra något för att få spelet att funka, typ ladda ner något särskilt eller så?
Vill köpa ett nytt The Sims 2 spel så nu undrar jag vilken eran favorit är?
Normala måltider
Frukost
(mellanmål)
Lunch
(mellanmål)
Middag
Mellanmålen är frivilliga. Men hur äter man normalt? Vad består en normal frukost eller ett mellanmål av? Hur stor är en normal lunch eller middag? Jag har ingen aning :S Jag kan inte bedömma sånt längre. Jag kan inte heller lyssna till min kropp, eftersom att jag inte känner om jag är hungrig eller mätt.
Så snälla tipsa mig om vad jag kan äta och i vilken mängd!
Jag har börjat bli lite pepp på det här med att bli "frisk" igen och få ett normalt ät-beteende. Anledning till det är att om jag får tillbaka min dansglädje och får en livsglädje och blir normalt social och sånt så vill jag börja dansa på fritiden igen. Satt och kollade igenom en massa kurser på en hemsida igår, och drömde om vilka jag skulle välja att gå på varje dag om jag hade terminskort där. Förut kunde jag dansa flera klasser på raken, flera dagar i veckan och tyckte att det var stört kul under hela lektionerna. Sedan diskuterade jag och tränade med kompisarna, medans vi stod vid bussen påväg hem efter träningen. Den glädjen vill jag ha tillbaka igen, men kan jag verkligen få det? Eller har jag tröttnat på dans kanske? För jag vill inte köpa ett terminskort som jag antingen inte har någon nytta av eller som jag får tvinga mig själv att använda, trots att det ger mig ångest.
Jag är rädd för mat. Jag är rädd för mig själv. Jag förstår inte hur något av det fungerar. Det gör mig tokig. Men jag kan inte skrika, gråta, slå, kasta, springa eller någonting. Jag bara sitter här med en växande ångestklump i mig och håller på att bli galen! Det värsta är dessa hetsattacker. Det är så pinsamt! Förut tror jag inte jag hade riktiga hetsattacker, då jag nu läst att det innebär att man äter onaturligt stora mängder mat på kort tid. Nu är det typ så! Igår fick jag definitivt i mig mer kalorier än vad ett normalt dagsintag bör bestå av. Det är läskigt! Jag blir rädd och får ångest och vet inte vart jag ska ta vägen. Jag ska inte börja skära mig igen men gud vad jag suktar efter en liten nål att dra igenom armen med....
Någon som vet ett normalt matschema?
Funderar på om jag ska försöka se om jag kan få balans och bli av med hetsätningarna, genom att försöka äta normalt några dagar. Men jag är rädd att jag bara ska äta för mycket då. Är det bättre att satsa på att gå ner i vikt? Är jag en tönt som tar en "paus"?
Hetsarna har blivit värre nu. Förut handlade det om att jag tog några mackor med skinka och sallad när jag bestämt att jag bara skulle äta 3 frukter under en dag. Nu handlar det om onyttigheter som smör, nötter, choklad, oboy... Och inte bara någon liten onyttighet under 10 minuter. Nu kan jag äta en massa under 3 dagar! Mat, frukt, godis... Det är stört. Jag mår sämre än sämst av det. Vet inte vad jag ska ta mig till.
Jag börjar få självmordstankar igen, lockelsen om att hoppa från mitt fönster (bor på högsta våningen). Ibland funderar jag på att sätta mig där, bara för att känna hur det känns. Det lockar med en lättande känsla. Undrar vad som skulle hända om någon såg mig.
Allt är så konstigt. Jag är konstigast.
The Hills
Mitt drömliv: något av The Hills-tjejernas (förutom Heidi's). Jag ser upp till Lauren Conrad, som trots sin rikemansuppväxt och framgång (som jag imponeras av) verkar hon ha fötterna på jorden och vara en ärlig och schysst person. Hennes liv verkar spännande, roligt, glatt och glamouröst men även med många utmaningar. Om man fick byta liv för en dag (eller för alltid) skulle jag vilja byta med henne.
ÅNGEST
Jag kan inte beskriva hur jävla mkt ångest jag haft de senaste dagarna. Det är som att jag sakta kvävs av den och inte vet hur jag ska rädda mig själv. Jag vill skrika, slå, riva, gråta, men jag gör det inte. Jag kämpar för att inte bli hysterisk. Jag sätter naglarna i armarna och pressar tillbaka tårarna. Jag svälter, jag äter, jag spyr, jag tränar samtidigt som jag gråter. Jag blir galen! Orkade knappt upp imorse. Bara låg kvar i sängen och somnade om hela tiden, dränkt utav ångest. Tom i stallet hade jag sånn ångest att jag bara längtade hem. Morsan såg mig äta choklad. Jag dör. Det kan inte bli pinsammare. ÅNGEST! Jag ska gå och lägga mig nu. Vill bara somna. Vet inget bättre ställe att fly till ifrån ångesten.
Jobb
Kan ni tipsa mig lite? Ni kanske också funderar över olika jobb och kan rabbla upp några?
Mitt beteendeproblem
Jag tror att jag har ett större problem än maten nu. Jag tror jag har fått något slags beteendeproblem.
En kompis sms:ade mig precis om att hon och en annan kompis vill typ åka utomlands med mig i sommar (för att förenkla "historien" lite). "Åh nej!" tänkte jag. Älskar båda dom två men tillsammans tycker jag att den ena blir rätt jobbig. Känns som att hon alltid ska imponera på den andra och blir lite små elak mot mig eller försöker "putta undan" mig (antagligen för att jag var kompis med båda från början och det var jag som presenterade dem och fick dem att bli vänner).
Iaf känner jag verkligen inte för det här. Dels pga den anledningen men oxå för att jag tänker "de är sjukt snygga och smala - jag kommer vara den fula i gänget som sitter ensam". Men också för att jag inte tycker om att umgås längre, som sagt.
För några år sen hade jag nog tyckt att det var en sjukt kul idé! Jag tror faktist att det är jag som har föreslagit den från början...
Visst måste jag ha någon störd social-/beteende-sjukdom??
Imorgon är en ny dag
Vill inte vara ensam hemma
Ingen är hemma, bara jag. Jag vill att någon ska komma hem! För jag sitter här och mår illa som satan och
Om bara morsan kommer hem så känns det som att jag kommer ha mer kontroll, för det är lättare att låta bli att äta när någon är här för då skäms jag ännu mer. Åh jag hatar mitt liv, jag hatar mig själv. Jag mår illa och jag vette fan vad jag vill.
SCÄ verkar bra och jag tror jag vill hamna på deras dagvård, samtidigt som jag tänker att jag vill hamna på den vård som man är där någon vecka och sen hemma i några veckor, för då kan jag fuska med maten... Men det är lång väntetid där vilket känns jobbigt för att jag vill att någon ska ta tag i mig och komma med en lösning så jag slipper klura på en själv, för jag lyckas inte. Samtidigt tänker jag "jamen då har jag längre tid på mig att gå ner i vikt!". Mando kommer jag in tidigare på, men dit är det långt och morsan tror att SCÄ:s vård passar mig bättre.
Åh fan, vet inte vad jag vill! Är det ens säkert att jag får vård? Är det bestämt nu? Handlar det bara om vart och om hur lång tid? Eller finns frågan "vård? inte vård?" kvar? Vill jag ens ha vård? Kommer jag att ta den om jag får den eller är det bara en flykt ifrån alla sociala problem, skolan och fritidsaktiviteter? Vill jag äta eller vill jag gå ner i vikt?
Helvetes jävla piss skit äckels liv!
Ta mig härifrån!
Ångest ångest ångest. Allt har gått åt helvete idag, förutom att jag tog mig till skolan. Det är jag jävligt nöjd med! Nu är jag klar med kursen och jag får betyg i den och det var trevligt att träffa de flesta. Förutom att en tjej blev sur på mig för att jag bad henne hjälpa oss andra. Men det skiter jag i för jag sa det på ett trevligt sätt och hon hjälper aldrig till eller kommer i tid eller ställer upp för någon annan så alla är sura på henne och ställer henne mot väggen hela tiden och hon är alltid likadan mot alla - låtsas som att inget är hennes fel.
Nu när jag kommit hem har jag käkat några kesomackor, 2 äpplen och druckit te - FETTO. Samtidigt kom morsan hem och började diskutera äs-behandlingar, samtidigt som jag sitter med en knäckemacka i munnen. Hur fet känner jag mig inte då?! Hon vill välja den behandling som kommer ta 2 månader innan jag får hjälp. Hur fan ska jag göra med skolan tills dess?! När man väl får behandling hjälper väl dom en att lösa det problemet men hur ska jag göra tills dess? Jag har sökt behandling just för att jag inte vet hur jag ska tackla dessa situationer och trots det så måste jag tackla dem ensam! Helt jävla onödigt att söka hjälp då ju!
Sen insåg jag att jag är helt jävla sinnesstörd. Tex hatar jag att frysa så jag hatar den här svinkalla årstiden men när jag väl står ute och fryser tänker jag "du förtjänar kylan, det gör att du förbränner ditt äckliga fett!". Samma tanke kommer upp när jag ibland funderar på om jag ska ta långkallingar under byxorna när jag ska gå ut, så då avstår jag. Hur stört är inte det?!
Min sociala sida är helt fucked up. Jag ska föreställa en 17-åring - lixom den sociala, glada, upptäckar-åldern då man vill vara ute och träffa folk och göra saker hela tiden. Mitt lov kommer ju bli till att sitta hemma som alla andra dagar. Träffade en kompis lite snabbt idag och jag började oroa mig när det lät som att hon tänkte fråga om vi skulle göra något ikväll. Jag älskar henne, hon är en av mina bästa vänner, men trots det fruktade jag den frågan (som btw aldrig kom)! För jag vill verkligen inte behöva umgås med folk. Mina andra vänner skulle fika och jag var så rädd att de skulle fråga mig om jag ville följa med och tänkte snabbt ut en bra bortförklaring, ifall att. En annan skulle ju vara överlycklig över så snälla kompisar som frågar om man vill hänga med. Men jag fruktar alla roliga, trevliga, mysiga, normala, sociala situationer med världens sötaste, gladaste, snällaste och bästa vänner. HUR JÄVLA STÖRT ÄR INTE DET?!?! VAD FAN ÄR DET FÖR FEL PÅ MIG?!?!!
Finns det någon annan som känner som jag?? :'(
Cykla
Efter att jag spytt la jag mig på min säng och visste inte vad jag skulle göra. Hade sånn ångest över att jag tappat kontrollen och höll på att få panik över hur jag skulle lösa skol-grejen. Ville bara försvinna och slippa tänka över det. Fick nästan lite panik så flög upp och började göra armhävningar, sit-ups, benövningar, hoppa, springa med höga knän och "spark i rumpan" runt runt i lägenheten. Nu känns det bättre och jag tänker åka till skolan. Det blir värre om jag inte dyker upp som planerat, för det ger bara folk en massa frågor och misstankar. Nej fan, jag skrev ju imorse att jag klarat en hel vecka - då ska jag fanimig klara det också! Jag misslyckas alltid, men nu ska jag fan börja lyckas!!
Btw längtar jag tills det blir vår så man kan börja cykla. Älskar att cykla på våren och början av sommaren. Det är en sånn härlig känsla. Lyssna på musik, titta på hus och bara trampa på. Och så är det så praktiskt vid sånna här tillfällen, att kunna träna bort ångesten genom att rulla fram cykeln...
Hetsattack
Och då menar jag verkligen attack. Efter min kycklingwok-lunch bestämde jag mig efter en stund att ta en snackbar och sedan en till. Sen fick jag en liten paus då jag tänkte att nej nu skulle jag skärpa mig. Men det blev typ 3 muffins, 1 glas mjölk, 1 glas oboy, 1 kesomacka, russin.
Sen spydde jag. Jag kan inte gå till skolan nu. Det går bara inte. Men jag har material i mitt skåp som de andra behöver så hur fan ska jag göra?! Jag vill bara försvinna och inte behöva hamna i det här problemet!!! Jag vill bara skita i allt!
Misslyckats med delmålet
God morgon, alla glada och icke-glada. Började morgonen med att väga mig: 50,5 kg. Det innebär att jag inte lyckats med mitt delmål, som var att väga 50 prick idag. Well well, jag är inte superbesviken på mig själv. Har ingen ångest alls. Efter gårdagens tabbe - att äta mer än tillåtet - förväntade jag mig att ha gått upp minst 1-2 kg, så det känns faktist skönt att ligga kvar på samma. Jag tänker inte grubbla något över det här utan bara fortsätta tills jag går ner.
I helgen kommer jag få träna både lördag och söndag, så det ska bli skönt även om den ena träningen är stört tråkigt. Hoppas att min kompis är där för då blir det lite roligare, tiden går lite snabbare och jag blir mer motiverad att köra hårt.
Idag blir det skola igen - Grattis till mig --> idag har jag klarat en hel skolvecka (om jag går såklart, men det ska jag ju!)!! Jag är riktigt nöjd för nu kommer jag få betyg i kursen och slippa göra om allt, vilket egentligen är omöjligt med den här kursen så isf skulle jag behöva gå om ett år. Det är nästan värt en belöning. Ska nog komma på något bra att belöna mig med, det är ju lov nu så då kanske jag kan åka in och shoppa lite :)
Man får inte glömma att klappa sig själv på axeln då och då, vad det än är för mål man har - skola, sport, vänner, tävlingar...
Ha en riktigt trevlig fredag nu, sötisar!
I'm not gonna give up because of this
Frukost: 2 dl nyponsoppa, 1 skorpa
Mellis: 1 Naturdiet snackbar
Lunch: 1 dl Salsa Mexicana, 1 fiberrostbröd, 1 salladsblad
Mellis: 1 Naturdiet snackbar
Misslyckad "middag": 1 chokladmuffins, 2 koppar mjölk med honung, 4 mackor med keso och skinka
Totalt: 1229 kcalHöll på att få en ångestattack i skolan. Tårarna var påväg och det märktes nog för en kompis börja hålla om mig. Jag andades och tryckte bort ångesten och försökte börja le och vara glad istället. Det blev jag visserligen inte men fick ingen pinsam attack iaf.
Maten orkar jag inte kommentera. Jag är tjock, jag är dålig, jag hatar mig själv.
gogreen Salsa Mexicana
...är precis vad jag just har ätit. Det är en röra som kan serveras varm eller kall till tex kött, tex mex mat eller sallader. Själv åt jag den till ett rostat bröd och ett salladsblad, vilket var jätte gott!
Den innehåller bl.a. linser, krossade tomater och små söta ananasbitar. Enligt mig är den rätt stark, men jag är rätt känslig (tycker tex att sånn där mild mangosauce till tacos är starkt).
"Hett" tips! ;)
Betyg: 4/5
Till och med ett äkta skratt
Frukost: 2 dl nyponsoppa, 1 skorpa, 2 koppar te
Lunch: 3 polarknäcke, 1 skorpa, 5 msk keso, 5 skivor skinka, sallad
Mellis: 3,5 dl nyponsoppa
Middag: 1 apelsin, 1 äpple, 1 småtomat
Totalt: 548 kcal
Hej! Har nyss kommit hem. Skolan gick faktist ganska bra idag, iaf på slutet. Då hade jag mycket att göra och slapp tänka så mkt. Jag säger ju det - jag passar bättre till att jobba! Jag trivs med att ha fullt upp för då slipper jag tänka. Jag hör mig själv låta mkt gladare automatiskt när jag möter kunder och sånt och då blir jag faktist lite piggare av mig själv. Man kanske skulle ta ett sabbatsår ändå? Nejdå, skolan vill jag bli klar med. Men det vore en intressant tanke, kanske skulle jag faktist förändras och må bättre? Ibland kan ett ombyte vara det som behövs.
Iaf så hade jag en hel del ångest idag, fast inte extremt stark och som sagt hade jag några bra stunder också. Jag tom pratade rätt mkt och skrattade.
Imorn är en lång dag igen, som jag inte ser fram emot. Fast jag kommer nog kunna äta alla måltider hemma och det gör allt mkt lättare. Tänk att så mkt faktist hänger på det här med måltider/lunch i skolan! Så mkt enklare när jag slipper det oros-momentet.
Nu när jag kom hem tryckte jag i mig lite frukt. Var egentligen mätt och kände inte för ett äpple men jag tänkte att nej, nu ska jag ta mig ett äpple. Det är bra att hålla mig nära min kalorigräns för då kanske jag slipper hetsattacker och går ändå ner i vikt. Däremot var det lite läskigt att det låg såpass nära gränsen. Gud vilken mes jag är!
Gott att avsluta dagen/kvällen med lite söt frukt iaf :)
Är inte ett dugg trött men ska väl ändå gå och lägga mig snart. Kan ju alltid läsa min bok som jag inte kommer nån vart på. God natt!
Impulskontroll
Jahapp, vad ska man skriva idag då?
Vill inte till skolan. Men jag ska dit. Det kommer bli en skitlång, jobbig dag med en måltid där tror jag. Har hällt upp nyponsoppa i en flaska så jag är beredd, höhöhö.
Käkade frukost direkt när jag steg upp. Var inte godissugen men ville ha mat, så efter frukosten ville jag fortfarande ha något. Men istället gjorde jag sit-ups, armhävningar och den där benövningen när man står mot en vägg med 90-gradersvinkel vid knävecket (vad kallas den?) och sen duschade jag. Fortfarande "hungrig" (känner ju inte hunger längre typ. Känner bara om jag är sugen på nått eller inte eller om jag är proppmätt). Tänkte att jag skulle ta ett liiiitet mellis, typ en skorpa. Det ledde till några knäckemackor. Men ingen skada skedd för jag räknade medans jag åt och det fick bli min lunch, istället för den lunch jag planerat. Skönt att jag kan kontrollera mina impulsmåltider!
Nu ska bara resten av dagen funka också, både med skola och mat. Har legat på 50,5 kg ett par dagar nu. Känns som jag sitter fast. Dags att komma loss och gå ner lite till.
Diskuterade Naturgodis med en tjej förut och blev jätte sugen på det. Det kanske skulle kunna bli en liten belöning när jag kommer ner till 48 kg? Maybe maybe...
Toffifee
Såg en Toffifee-reklam nyss och blev så jävla sugen. Fuck. Toffifee är så jävla gott! Har inte ätit det på tusen år. Ååh fyfan vad gott det vore just nu! Vill ha vill ha vill ha!
Om jag är lika godissugen imorn ska jag köpa en Naturdiet snackbar. Den är sjukt god också och ger ingen ångest! (om jag äter enligt mitt kalorischema). Är så jävla godissugen så jag tror jag dör!
Delmål
Tills på fredag ska jag ha gått ner ytterligare ½ kg, alltså till 50 prick. Men en liten motivation skulle inte sitta helt fel :P Vad kan jag ha som belöning?
Skola, mat, ångest
Frukost:
2 dl nyponsoppa, 1 skorpa, 2 koppar teMellis:
Naturdiet shakeLunch:
1 äppleMellis:
1 skorpa, 1 skinka, 3 msk kesoMiddag:
Gurka, broccoli, fiskTotalt: 500 kcal
Kom hem från skolan för lite mindre än en timma sen. Ställde mig direkt och lagade middag. Kände mig helt förvirrad, hade ingen ordentlig koll på hur många kalorier jag fick i mig för jag visste inte helt säkert hur mkt en Hokifilé eller 1 dl broccoli väger. Kändes som jag höll på att tappa kontrollen men nu har jag "tagit mig samman", räknat ut kalorierna så gott jag kunde och stoppat mitt matsug.
I skolan var det inte kul. Eller när vi bara jobbar är det okej men minsta lilla grej jag måste göra gör mig jätte nervös och ger mig ångest. Det är inga svåra grejer egentligen men det får mig att känna mig jätte pressad och jag är rädd att jag ska göra fel eller glömma bort det totalt! Känns så himla töntigt, därför kan jag inte säga nej, för det är verkligen småsaker som vem som helst klarar.
Det är fett jobbigt att jag inte har någon koll på vem som vet vad heller. En lärare som jag inte haft så mkt förut verkar vara väldigt insatt och jag blir jätte nervös när hon pratar med mig, fast ändå känns det bra eftersom hon verkar så snäll och förstående. Det är ju skönt. Fast i slutet av dagen hade jag rätt mkt ångest och tänkte att snart exploderar jag (massa folk, massa tid att tänka, alla var så grymma medans jag insåg hur jävla värdelös jag är, de hade grymt kul och jag önskade att jag kunde ha lika kul, jag kände mig inte som en i klassen längre mm). Helt plötsligt förstod jag att läraren pratade om mig då hela klassen vände sig om och kollade på mig, som låg på golvet. Hon ba "och nu ser jag att det är dags att skicka hem den här lilla damen (lr nått, kmr inte riktigt ihåg vad hon kallade mig) som ligger här på golvet". Sen kom hon och pratade med mig om när jag skulle komma imorgon. Att komma dit samtidigt som resten tyckte hon var alldeles för tidigt för mig, för dagen skulle bli för lång då. Det var skönt att höra, att jag faktist slipper vara där så länge - det jag oroade mig för när jag gjort schemat med den andra läraren.
Usch. Nu är jag alldeles spattig och bara tappar allt jag tar i. Vet inte riktigt vart jag ska ta vägen. Allt är så rörigt och jobbigt. Skolan är så himla ångestladdad, jag vill verkligen inte dit men jag måste. Jag skulle kunna säga "nej jag pallar inte" och det skulle antagligen vara okej men JAG vill klara den här kursen och gå ut gymnasiet som planerat och då krävs det att jag går dit nu. Efter lovet vet jag inte hur det blir. Vette fan hur jag ska göra. Har inte hört något mer om Mando eller SCÄ av morsan och orkar inte fråga. Allt är bara piss, vill bara skita i allt som förut och bara stänga av!
Testat Naturdiets drinkmix
Nu har jag druckit min första shake, eller drinkmix som det egentligen heter.
Betyg: 2/5
Smaken, choklad, var god och smakade typ oboy men konsistensen smakade blött mjöl och var skitäcklig! I början gick det att klunka i sig men efter en stund blev mjölkonsistensen för stark och jag blev riktigt illamående. Jag tänker använda upp de 7 påsarna jag köpt, dock inte 5 mål om dagen utan kanske 1 mål om dagen, men jag kommer definitivt inte lägga pengarna på det igen!
Skolångest
God morgon. Är verkligen inte på gott humör. Ska till skolan på eftermiddan och jag vill verkligen inte! Måste hela tiden vara beredd på förklaringar till varför jag varit borta, hur jag mår nu och varför jag bara är där ibland. Det är jätte sött att de bryr sig och frågar så snällt, men jag vet inte vad jag ska svara :S Jag ska sitta där i timmar och ha ångest. De andra är glada och pigga, vilket jag inte är. Det är så svårt att bara smälta in och orka med det. Det blir bara fel. Skulle så gärna vilja stanna hemma och pyssla här med allt eller inget och inte känna den där sociala pressen, för det är den del som tynger mest.
Dessutom fryser jag som fan när jag är där! Eller det gör jag ju hemma också, men då kan jag ju välja att gå omkring i tjocka mjukisbyxor, tröjor på lager och fleecemorgonrocken. Det är inget jag gärna gör i skolan direkt...
Dessutom börjar jag bli sådär jobbigt hungrig eller snarare sugen, så att jag börjar tänka på mat nu. Så blir det alltid efter att jag ätit "lite" i några dagar. Det är så jävla jobbigt, för jag vill inte att det ska sluta med mängder mat! Nu väger jag 50,5 och jag vill inte återigen misslyckas utan nu ska jag ner förbi 50! Jag är ju så jävla nära. Men skolan gör det svårare för på eftermiddagarna/kvällarna, när jag kommer hem, är jag grymt trött och hungrig och då faller jag så lätt för mat.
Fast har tagit ett piller nu som faktist funkade. Känner mig inte hungrig längre, skönt nog. Hoppas det fortsätter så.
Vet inte heller vad jag ska ha på mig i skolan. Allt ser fult ut, jag ser tjock ut och fryser i allt.
Orka!
Den där känslan
Ååh faaaaan. Nu har jag borstat mina jävla tänder och gjort mina sit-ups och armhävningar och ändå är jag hungrig, trött, sur, har ångest för skolan och kan inte sova på nätterna. Faaan jävla piss liv! Hata mat, hata MIG.
Eller jag känner inte ens om jag är hungrig, jag känner bara att jag är sugen på mackor eller yoghurt eller Kellogg's bars eller russin eller ja, jag vet inte ens vad! Jag fattar mig inte på min egen kropp. Den är dum, den vill inte lyda mig och jag hatar det! Men jag ska iaf inte äta något mer idag. Men jag hatar att känna såhär! Och det känns INTE bra att vara tbax i skolan!
Fan
Frukost: 2 dl nyponsoppa, 1 skorpa, 2 koppar te
Lunch: 1 äpple
Mellis: 1 fralla, 2 msk keso, 1 skiva skinka, sallad, 1 Kellogg's bar
Middag: Knorr hummer- & räksoppa
Övrigt: 1 äpple, 2 skorpor, 2 skivor skinka
Totalt: 654 kcal
FAAAAN! Varför ska jag alltid klanta till det?? Tjockunge! Känns som min mage börjar puta ut nu. Häääärligt. Och självklart är jag fortfarande sugen på mackor, snackbars och vad fan som nu finns att äta. Tror ni jag tränade då? - NÄEJ. TJOCK TJOCK TJOCK!
Hatar att gå i skolan. Den gör mig trött och hungrig och sen slutar det såhär. Vill inte gå dit, den bara förstör ALLT!
Hej då, nu ska jag borsta tänderna och göra sit-ups.
Anti-hets
Som jag skrev i det tidigare inlägget trodde jag att jag skulle komma hem och frossa i mig mat. Har vart så jävla trött hela dagen, frusit som satan (suttit med dunjacka och halsduk inomhus) och inte ätit så jätte mkt så när jag åkte hem började jag bli lite sugen på något. Visste inte riktigt vad, något sött? Mat? När jag klev av bussen luktade det jätte gott från ett hus där det lagades mat, helt klart. Det satte ju igång matsuget lite extra såklart, men när jag kom hem visade det sig att min syrra redan var hemma. "Bra, då finns det ytterligare en anledning till att inte kunna trycka i sig en massa mat" tänkte jag (inte för att det brukar stoppa mig direkt...). Tog en Kellogg's bar och sedan en mörk fralla med keso, skinka och sallad. Tänkte sen "fan, det här är säkert hur mkt kalorier som helst! Har säkert överskridit mitt dagsmått" men räknade snabbt ut resultatet och la tom ev. middag och inte ens allt det tillsammans blir 550 kcal! Värsta lättad jag känner mig. Då kan jag även äta middag utan att ha gått över gränsen och få i mig energi att orka samt minskar risken för hets.
Och som tur var var jag inte sugen på nått mer efter frallan. Den räckte gott och väl! As skönt när saker funkar :) Vet hur sjukt jag tänker. Det låter helt stört och det är det också. Stört, sjukt och dåligt, men för att vara helt ärlig så känns det bra! Jag slipper ångest av mat och hets men kan ändå ha lite ork i kroppen.
Däremot vet jag inte om jag hinner/orkar träna ikv. Men det skiter jag i, jag går ändå ner i vikt! Vill jag inte träna just idag så gör det inget. Däremot skulle en powernap kännas finfint just nu men frågan är om jag hinner?
Aja pusselipuss, hej!
Skolan + specialschema
MOAHAHA! Jag är glad! Hade ju ett mål att ha gått ner minst ½ kg tills på tisdag (from igår) och har redan lyckats med det, tjoho! Nu ska jag inte förstöra det genom att äta upp mig en massa kg. Måste erkänna att jag var lite rädd att jag skulle trycka i mig en massa mat nu när jag kom hem (var och är så trött! och var både hungrig och mest sugen på mat). Men nej jag ska fortsätta gå ner i vikt, kom igen nu Joanna - du kan klara det! Du har klarat 49,5 kg förut så du VET att du kan klara av det. Och efter det ska du satsa mot ditt nästa mål - 48 kg - och bli överlycklig när du klarar det!
Har alltså varit i skolan idag för första ggn på ett bra tag. Kom dit typ 10 min sent, egentligen, men jag brydde mig inte (vi har ändå inga riktigt fasta tider just nu då vi håller på med eget arbete) och hade möte med en lärare om det här med betygen - kommer jag kunna få betyg i den här kursen som vi håller på med just nu? Svaret blev JA. Så jävla skönt! Måste bara klara av att gå den här veckan och det ska jag fanimig göra, hur förjävligt det än känns! Bara jag går tillräckligt för att få betyg och slippa få det som en rest till 3:an.
Med en annan lärare (som tydligen visste om mina problem med mat och att jag skulle söka hjälp och sånt - men bra att jag fick veta vilka de berättat för!!) bestämde jag att jag inte behövde vara hela tiden i skolan den här veckan. Det är sjukt långa dagar och jag kan ändå inte vara med på så mkt så jag har vissa uppgifter som jag får sköta istället på mindre tid i skolan. As skönt! Fast sen skulle jag gå igenom det schemat lite bättre med den "första" läraren och då blev jag inte alls nöjd. Hon sa mkt längre tider per dag vilket inte alls kändes bra men ändå sa jag "okej, ja det känns bra" :S. Den andra läraren var jobbig för att hon ställde så mkt frågor, tom i samma rum som mina klasskompisar (fast tror inte de hörde), och att jag inte visste hur mkt hon visste, men det kändes bra att hon verkade förstå vad det handlar om och hur jag mår och vad jag orkar eller inte orkar. När vi diskuterade schemat kändes det som en lättnad! Men sen fick jag det här schemat och det kommer jag aldrig palla! Det är minst 8 timmar per dag eller nått och självklart precis över lunchen. Det är typ värsta tiden att vara där :( Jag ska försöka fixat så att jag slipper vara där då. Onödigt att åka dit på lunchen, det spelar ju ingen roll lixom, kan lika gärna komma efter då vi faktist jobbar. Men ändå, as långa dagar! Och BUP sa ju faktist att de tyckte att jag inte skulle lägga på mig någon press eller krav utan bara att åka dit och "observera" en stund var utmaning nog. Och nu ska jag lixom vara där hela dagen till sent på kvällen och dessutom ha ansvar för grejer och jobba och sånt. Blä vill inte! Ångest ångest ångest. Alla säger att det är bättre att gå ut och träffa folk, fast det känns jobbigt, för när man väl gör det så känns det bättre. Men nej, så är det inte för mig! :(
Bråk
Jag har äntligen fått flytta in i mitt rum som vi har renoverat! Så jävla skönt, sitter i ett eget rum för mig själv med dörren stängd. Utanför bråkas det som bara den. Skrik, svordommar och bara en massa skit. De blir på dåligt humör och sen går det ut över mig. Därför är det så jävla skönt att kunna stänga in sig igen (visserligen kommer jag ändå få en del skit på mig men inte lika mkt). Ifs är det inte direkt ljudisolerade väggar men ändå, så länge jag kan hålla mig undan att få en massa skit kastad över mig så äre okej. Ska se om jag kan smyga ut och se på Beck, det vore nice. Men okej nu höjs rösterna så jävla mkt igen så jag kan inte ens läsa bloginläggen så jag vågar mig nog inte ut än.
Hatar bråk. Hatar hatar hatar. Vore så skönt om alla kunde vara sams jämt. Eller åtminstone om man oftast var sams och att de ggr man bråkar var det inte så stora bråk.
Tjolahopp nu börjas det med hur dålig jag är också. Ja, härligt ^^
God natt och sov gott, det här blir väl sista inlägget för idag.
Päronsvullo
3 päron och ½ gul paprika har jag tryckt i mig. Gissa om min mage gör ont nu? (- JAAAA). Typiskt typiskt mig. Men imorn blir det enligt schema igen, kanske skola och sen träning. Halleluja. Imorn vill jag bli NÖJD med min vikt och på tisdag senast vill jag ha gått ner minst ½ kg till. Vill se resultat.
Ikväll blir det Beck - Gamen på TV4.
Puss och hej.
Stallet hela dagen
Tjo folket. Det blir ingen extra träning idag. Kom nyss hem från stallet, blev kvar där längre än planerat och därför hinner jag inte till den andra träningen. Men what ever! Har ju bränt en del på de extra timmarna i stallet :)
Åt som sagt ingen frukost imorse, nu när jag kom hem åt jag lunch/middag - grytan från igår, och ikväll blir det inget mer förutom max en frukt eller skorpor eller så.
Aaaargh ni ska bara veta hur mkt jag har frusit de senaste timmarna! När jag kom hem kände jag knappt att jag frös längre, eftersom jag typ hade vant mig vid känslan, samtidigt som jag bara ville få gå in i värmen! Mina fötter hade tappat känseln helt. Så kokade varmt te direkt och nu sitter jag återigen och dricker te :) Ska ta en VARM dusch och se på tv hela kvällen typ.
Känner mig lite orolig inför imorn, då jag kanske går till skolan. Men jag försöker förtränga det så mkt som möjligt.
Jag är sämst på att avsluta inlägg. Vad ska man skriva? "Hej då"? "Ha det bra"? "Kram" känns lite utnött. Så det här inlägget får en lika dålig avslutning som vanligt.
Bye.
Äntligen morgon!
Vaknade vid 8:20, undrade vad klockan var och tänkte "är det dags att stiga upp? min mobil har inte ringt än, men kan jag stiga upp ändå? eller är den typ 7:00?". Tryckte igång mobilen och väntade spänt på att få se tiden - tjoho! Jag får stiga upp, hehe :P
Har inte orkat käka frukost, förutom en kopp te. Lunchen kommer antagligen bli gårdagens middag och det gör att jag försöker dra ner på alla andra måltider (kalorier). Däremot tycker jag att min "taktik" att äta rätt så regelbundet och ofta är bra, eftersom det bör hålla igång förbränningen. Så jag tvekar lite emellan om det är bättre att äta frukost ändå (det blir ju ändå inte över 2000 kcal totalt) eller ta bort den. Hm.... Vilket i-lands problem ^^
Kan ju passa på att uppdatera att min vikt ligger på 51 kg. På senaste tiden har jag bara tagit mig dit och inte kommit längre ner, som att det sitter en rejäl spärr där och att man måste ha ett speciellt passérkort för att komma förbi. Dags att skaffa sig det kortet för jag SKA förbi! 1 vecka har gått, nu är det 2 kvar tills jag har inbokat möte på Mando. Jag vill vill vill gå ner!!
Men nu har jag inget mer ointressant att skriva, så njut av denna (iaf i Sthlm) solstrålande söndag och hare bäst!
Trött
Är fett trött och vill så gärna gå och lägga mig och somna, för jag längtar tills det ska bli imorgon då jag ska vara i stallet - vilket jag älskar! Typ höjdpunkterna på veckan numera, när man får åka till stallet :) Men när jag längtar tills något eller oroar mig eller något annat som får mig att tänka mkt så kan jag aldrig somna! Ligger bara och vrider och vänder mig, spänner mig och kan inte sluta tänka. Så nu försöker jag bli riktigt riktigt trött så jag typ droppar ner i sängen tillslut och "2 sek" senare vaknar jag och så är det morgon :D
Har ätit ett päron också. FYYYYY. Det är faktist ytterligare en orsak till att jag verkligen längtar tills imorgon - för att få visa mig själv att jag kan äta kontrollerat och "rätt", träna och gå ner i vikt. Fast imorgon kommer det nog bli ungefär lika mkt mat som idag :/ Funderar på att åka och träna ett extra pass imorgon. I vanliga fall kan jag inte ta det. Men det kan hända (väldigt vanligt för mig...) att jag tappar lusten helt, inte vill träffa någon jag känner, får ångest och känner press och krav på mig och då alltså verkligen blir anti att behöva åka iväg. Fast nu när jag har skrivit att jag vill ta extra passet så känner jag mer press på mig att jag måste ta det. Hm... Aja va fan, jag bestämmer mig imorn! Det skulle kunna bli kul :)
Lördag
Frukost: 2 dl nyponsoppa, 1 skorpa
Lunch: Knorr hummer- & räksoppa
Mellis: 3 skorpor, 2 skivor skinka, 3 småtomater
Middag: 2 port. Anna skippers medelhavsgryta med ris(kcal?)
Totalt: 555 + 300 (?) kcal
Hej!
Idag har jag tränat, fixat med inredningen hemma och lagat mat. Det är typ allt. Kände att jag börjar bli sugen på mat så därför åt jag en rejäl middag, tom jasminris! Förhoppningsvis minskar det risken för hets. Funderar på om jag ska äta en ordentlig måltid (kolhydrater, proteiner och vitaminer) en gång i veckan? Idag blev det iaf så och det blev asgott! Ni måste prova receptet!
Gav presenten jag, köpt i veckan, till mami och hon blev jätte glad men fick nästan mest av allt dåligt samvete för att hon "inte köpt något och bara skällt på mig hela dagen" (det var så hon sa och kramade mig en massa ggr, hehe). Hon har skällt på mig för egentligen ingen anledning. Eller jo, för att syrran bråkade och då blir hon arg och så brukar det gå ut över mig. Men jag tyckte att hon skulle vara glad istället för ha dåligt samvete! Hon är bäst, så är det :)
Nu ska vi se på film eller nått.
Anna Skippers medelhavsgryta med torsk
Knorr hummer- och räksoppa
Betyg: 3/5
Den här soppan åt jag till lunch idag. Den var faktist helt okej i smak och superlätt att tillaga. Du blandar pulvret med kallt vatten och låter det småkoka i ca 5 min. Sen tillsätter du mjölk och låter det koka en stund till. Sen är det klart!
Jag hade inte i någon mjölk och den var faktist supergod ändå! Konsistensen vart tjock och lite "krämig" ändå. Men jag har visserligen inte ätit den med mjölk så jag har inget att jämföra med :)
Men en helt okej, lättlagad måltid iaf!
BLOGLOVIN
Tänkte bara börja morgonen med att tipsa om Bloglovin, där ni kan lägga till era favoritbloggar och se när de blivit uppdaterade. Då kan ni direkt klicka er in på deras nya inlägg. Jätte smart :) (dock en helt oförståerlig förklaring av mig x)).
Vaknade vid 8:a imorse, tack vare mina söta katter som mjauade aningens för högt. Trött som satan beslutade jag tillslut att stiga upp. Har slängt i mig frukost och ska sticka iväg och träna lite senare, förhoppningsvis tillsammans med min kompis.
Hörs senare. Pussar och kramar!
BUP-mötet
Det lät som att jag var värsta lilla änglabarnet som var hur snäll och god som helst och att det därför var synd om mig. Jag förstår att de menar väl och min morsa hade dåligt samvete för att jag på nått sätt fick den här "måste vara duktig och sköta mig"-pressen, fast jag vill inte påstå att jag är någon ängel. Jag känner mig alldeles för egoistisk och elak! Jag skulle kunna göra så mkt mer för andra och sluta tänka så mkt på och tycka synd om mig själv. Jag försöker alltid tänka på att försöka vara snällare och se saker från andras synvinklar. Dessutom känner jag mig väldigt bortskämd när jag tex ser människor som svälter och utsätts för hemskhet i tex fattiga länder. Då får jag dåligt samvete för att jag inte inser eller uppskattar det goda liv jag faktist lever.
Jag gillade inte riktigt den ena psykologen. Hon skrattade när under tiden vi pratade, tex när morsan berättade något "fel" som hon tyckte att hon gjort. Säkert gjorde psykologen det för att kanske lätta upp stämningen eller nått, hon menade säkert väl. Men ändå, man skrattar inte på sådanna möten, åtminstone inte åt sånna saker. Jag tyckte det var oproffsigt och faktist rätt respektlöst.
Den andra verkade mkt mer sympatisk, snäll och förstående.
Jag kunde flika in lite ord och tankar kring en del ämnen men inget om maten direkt. Då sa jag bara "vet inte, vet inte...". Den snälla psykologen sa att man kanske inte heller vill berätta och då sa jag att det stämde. Det var ju just därför jag svarade "vet inte". Hon var bra för hon fattade och hon låtsades inte om som att man är någon lättlurad 5-åring. Hatar när dom behandlar en som ett litet ledset barn och försöker skämta med en på ett sätt som om man vore just 5 år. Det känns fånigt och respektlöst och det känns inte som om man tas på allvar.
Efter samtalet fick jag säga om jag önskade fortsätta gå där eller inte. Om man vill det får man stå på kö i minst 3-4 månader eller nått sånt. Jag kände ändå att jag inte ville det. Hade visserligen den inställningen redan från början, vilket kanske var lite dåligt gjort av mig. Jag tycker oftast att man ska vara öppensinnad till allt, lixom inte dra några slutsatser om något man inte vet något om. Men iaf sa jag att mötet inte varit alltför hemskt men att jag inte ville göra om det. Eftersom jag inte är 18 än så hade morsan sista ordet så hon bestämde att jag skulle stå kvar på kön. Det är helt okej för mig för jag vet att när de väl kallar mig så kommer jag få bestämma själv om jag vill gå eller inte. Morsan lär inte tvinga mig, det vet jag, så därför gör inte köplatsen något.
Det var mitt BUP-möte det.
Fredagens matintag
Frukost: 2 dl nyponsoppa, 1 skorpa
Lunch: ½ burk tonfisk, 2 msk keso, gurka, sallad, 4 småtomater
Middag: 1 Kellogg's bar, 1 cola light
Kvällsmål: 2 dl mjölk med 1 tsk honung
Totalt: 403 kcal
Har nyss kommit hem från stallet. Åh vad jag älskar hästar! Skulle så gärna vilja ha en. Däremot vet jag inte om jag verkligen skulle orka med allt arbete. Helt själv skulle jag aldrig palla men kanske tillsammans med resten av familjen (som också är hästintresserad). Skulle vilja hyra en häst för att prova på hur det är iaf :)
Jag är ledsen att jag inte lagt in BUP-inlägget än men jag orkar verkligen inte tänka nu, så det kommer imorgon istället. Ni får hålla ut ;)
Maten har funkat de 3 senaste dagarna. Känner mig nöjd på så sätt. Har fortfarande lite kalorier kvar att "använda upp" (med det menar jag inte träna utan ÄTA, faktist). Blir nöjd när jag ätit mindre än mina 550, som är min egen gräns. Men samtidigt känns det som att jag ska försöka hålla mig runt 500 så att risken för hets blir mindre. Jag går ändå ner i vikt av den mängden så jag tror jag ska trycka i mig något mer ändå ikväll. Men vad? Är inte direkt sugen. Vågar man sig på en macka? Eller ska man köra på en skorpa eller kanske en apelsin? Vill inte äta något som sätter igång något söt- eller matsug.
Jaja, något SKA det bli iaf :) Nu börjar morsan snoka efter vad jag gör på datorn. Hon går förbi och frågar om jag skriver till någon och vem och sånt. Så dags att logga ut. Kramar!
SKOLMÖTE & SAMTAL FRÅN SCÄ
Men jag har inte haft världens roligaste dag heller. Har varit både på skolmöte, med rektorn, min mentor och morsan, och sedan åkte vi till BUP och träffade en kurator/psykolog (?) och den andra vet jag inte vad hon var. Skriver om BUP i ett annat inlägg.
Vaknade, åt faktist min "kontrollerade" frukost, gjorde mig i ordning och åkte till skolan med morsan. Träffade några av mina snälla klasskompisar som, som alltid, var jätte söta. Min klass är verkligen bäst ♥ Hade som sagt möte sedan och morsan fick stå för det mesta i konversationen. Hon fick min tillåtelse att berätta att vi sökt hjälp för "äs" och sen diskuterade vi hur vi skulle lösa skolan. Många ggr kom förslaget om att gå om 2:an upp eller att "reducera kurser", vilket innebär att jag får läsa mindre men att det även kommer synas på betyget när jag söker in till högskolan, eller så kan jag läsa upp kurser på komvux men även då hamnar jag i någon särskild "hög" när jag söker in. ABSOLUT INTE - sa jag. VÄGRAR gå om, VÄGRAR ha ett "handikappat" betyg. Jag ska gå ut skolan precis som planerat, fortsätta samma linje, gå ut "rätt" år med helt normala betyg. Det kanske blir skitsvårt att fixa men jag ska tjata mig till det och sen fixa det, på något sätt.
Rektorn och mentorn var väldigt snälla iaf. De tyckte att det viktigaste var att jag mådde bra i första hand och att allt annat skulle komma sen (jätte omtänksamt och snällt att de var så förstående. trots det påpekade jag om och om igen att jag vägrar gå om skolan). Vi kom inte direkt fram till något. Jag har ju bett om hjälp just därför att jag inte längre vet hur jag ska lösa skolsituationen, bl.a., så därför avskyr jag när de hela tiden ställer frågan "hur ska du göra nu då? tänker du gå i skolan? klarar du det? eller ska du hoppa av? hur ska du göra?". Hade jag vetat att de skulle ställa samma fråga till mig som jag ställt mig själv hade jag ju inte behövt berätta om mina "problem". Det är ju DET HÄR jag vill ha hjälp med!
Vi bestämde iaf att jag ska ta kontakt med lite andra lärare och kanske gå till nån läkare eller nått och få en bedömning (fattade inte riktigt den biten) och sen får vi väl se. Jag ska försöka lösa det så att jag kan gå nästa vecka och få betyg i våra projektarbeten.
Btw så svarade jag typ "jag vet inte" på alla frågor, förutom när jag klargjorde att jag inte ville gå om. I början var jag nära på att grina men jag tryckte ner naglarna i fingrarna och bet ihop (vilket funkade). Kollade så lite som möjligt på de andra, har alltid hatat ögonkontakt - varesig det handlar om något trevligt eller inte, någon jag känner eller inte (vet ej varför).
Efter det vart det BUP som sagt (läs mer i nästa inlägg). Sedan åkte vi och shoppade lite. SCÄ ringde och över helgen ska jag bestämma om jag helst vill gå hos Mando eller om jag hellre vill stå i kö på SCÄ. Morsan är mer för SCÄ, själv vet jag inte. Båda verkar bra samtidigt som jag är livrädd för dem. Tänk om hela proceduren ger mig världens ångest och visar sig vara helt fruktansvärt hemskt och jag ångrar mitt beslut? Det kan jag inte veta med något av ställena. Så tillslut sa jag att jag inte brydde mig om var jag än hamnar, om jag ens får någon plats. Så morsan får avgöra och hon sa också att det är bestämt att jag kommer få någon slags vård på något av ställena men att det dröjer och sen vilket ställe och vilken behandling är ju inte heller bestämt än.
Jag vet inte vad jag ska tycka och tänka. Visst vill jag ha hjälp men samtidigt vill/försöker jag bli smal och jag är rädd att de ska bli sura för att jag sökt hjälp om jag fortfarande är inställd på och försöker bli smal. Då kanske de inte vill ha kvar mig? De kanske tycker att jag slösar deras tid och (framförallt något jag själv känner skuld för) tar upp någon annans plats?
Vi får se hur det blir. Just nu känner jag att det har blivit en överdos av "psyk-prat" idag och jag hoppas att det är slut för idag. Annars tänker jag be om att få ta "time out" från det här resten av kvällen och bara låtsas som att det inte finns, eller åtminstone att ingen vet. Orkar inte tänka mer kring det eller diskutera det eller ta några jobbiga beslut.
Istället ska vi åka och kolla på syrran som hopptävlar. Ska bli kul, älskar stallet och det är extra spännande när någon man känner tävlar! :) Själv hatar jag att tävla. Får inte ut något positivt utav det så jag avstår hellre, men tittar gärna när andra tävlar.
Väldans långt inlägg blev det idag! Och ett till om BUP kommer strax.
Puss och kram på er, sötisar!
Naturdiet snackbar Chocolate & Caramel
Provade en snackbar nu på kvällen och den får betyg: SUPERGOD! 5/5 definitivt :)
OBS! Snackbarsen är inte måltidsersättningar, utan som en vanlig chokladgodis fast med mindre kalorier. Den här smakar som Snickers ungefär. Så verkligen hett tips :)
Drick vatten!
Frukost: 2 dl nyponsoppa, 1 skorpa
Lunch:
Viktväktarnas paprikagryta
165 kcal
Mellis: ¼ gul paprika, gurka
30 kcal
Middag: ½ burk Gulaschsoppa
175 kcal
Totalt: 430 kcal
Jag tänkte på en sak. Jag skriver aldrig hur mycket jag dricker (vätska). Jag vet att en del inte ens vågar dricka vatten för att de är rädda att gå upp i vikt, men så är det definitivt inte för mig. Jag försöker dricka så mycket som möjligt, för jag vet hur viktigt och bra vatten är för kroppen och man blir inte tjock av det, för det innehåller inga kalorier. Däremot går du upp i vikt, tillfälligt av vatten. Men när det åker ut så går du ju ner lika mycket och du har inte lagt på dig något fett eller något annat.
Så jag vill inte att ni ska tro att jag inte dricker något, bara för att jag inte skriver upp det. Jag har bestämt mig för att försöka dricka minst 2 liter vatten per dag. Har läst att rekommendationen är ca 8 glas vatten per dag. Men bantar man med Naturdiet behöver man minst 2 liter vatten utöver själva shakesen.
Jag dricker alltså jätte mycket vatten, te och min nya favorit - citronvatten! Supergott, som sagt bra med vätska och dessutom en massa vitaminer. Lovely :P
Elaka kommentarer
Idag fick jag mina 3 första, av samma person. Förstår inte hur man tänker när man skriver först en lång förklaring på varför man ska äta och ta hand om sin kropp för att sen klanka ner på personen man skriver till om hur dålig den är och hur elak den är mot andra, hur självisk den är och hur den gör illa sin omgivning.
Jaha? Var det där ett sätt att stötta mig till att vilja bli frisk eller ett sätt för att få mig att tycka ännu sämre om mig själv?
Att man sedan dessutom drar slutsatser (antagligen utan att ha läst min blogg så noga, eftersom det mesta inte stämde) som inte stämmer och dessutom skriva skit om min familj utan att någonsin ha träffat dem eller på något sätt haft kontakt med dem är bara stört skumt. För du kallade just mig elak? Vad kallar du då dig själv? Och att ödsla sin fritid på att sitta och dömma ut folk som man inte känner det minsta + att klanka ner på dem, kallar du då mig sjuk? Vad är då en människa som gör sånt? Lite rastlös bara eller?
Om ditt syfte med kommentaren bara var för att få mig att inse att jag skadar min kropp och bör söka hjälp så tack. Isf var det en snäll tanke gjord på ett, enligt mig, otroligt otrevligt och respektlöst sätt. Och om du läser vidare i bloggen kan du se att jag har sökt hjälp på 3 äs-enheter.
Om ditt syfte istället var att på nått sätt få mig att må dåligt, försämra mitt självförtroende och helt enkelt skriva ut din ilska över mig så vore jag tacksam om du lämnar min blogg. Hittills har den vart fredlig för alla och jag vill gärna att det ska fortsätta vara så.
Grönsaksstavar!
Ett perfekt mellanmål som jag älskar är grönsaksstavar! Det är supergott och lätt att fixa. Jag brukar skära upp gurka och gul eller röd paprika, men det finns ju massa grönsaker man göra stavar av :) Jag brukar skära en skiva citron som jag pressar ner i en stor tillbringare, fyller med vatten och ställer in i kylen så den håller sig kall. Jag låter den pressade citronskivan ligga i, så är det bara att ta fram tillbringaren och fylla på med vatten då och då. Supergott och nyttigt :)
Jobbig situation
Var hon tvungen att säga det till just mormor?? Den person som alltid ska lägga sig i och styra. Den person som alltid ska bjuda (och tvinga en om man tackar nej) över en på middag. Den person som alltid ska kommentera vad jag äter och lägga upp maten åt mig på tallriken.
Nu tänker ni att det handlar om att hon oroar sig för mig för att jag äter lite, men så är det inte. För när jag är på middag hemma hos henne äter jag nämligen helt normalt och tar av i princip allt, tom efterätt (oftast). Jag tar mat flera ggr ibland och sånt. Vet jag att jag ska dit på middag så ser jag ibland till att äta så lite som möjligt under resten av dagen eller så äter jag som vanligt, men själva saken är att jag faktist äter fullt normalt när jag är där så hon har ingenting att "misstänka". Så varför ska hon alltid hacka på mig över vad man äter?
Iaf, hon behöver hämta en sak hemma hos oss nu så hon kommer strax över. På telefon sa hon "finns det ingeting du vill att jag ska ta med? *någon maträtt som jag inte kommer ihåg vad den heter - någonting med "palt"*? lite frukt?". Jag tackade artigt nej, för visst var det omtänksamt av henne att fråga. Men det jag fruktar är att hon ska börja fråga ut mig när hon kommer hit och försöka tvinga mig att berätta eller försöka bestämma över mig. Jag vägrar ha tålamod med det. Jag svarar artigt på allt annat, försöker hjälpa till när jag är där och vara snäll osv, men mitt tålamod börjar ta slut och försöker hon lägga sig i det här med då spricker det. Jag tänker stå beredd med en skyddsmur framför mig när hon kommer.
Men förhoppningsvis pratar vi bara lite kort om något trevligt. För min mormor är ju en snäll och bra människa som jag egentligen tycker om. <3
Listor och scheman
God morgon :)
Idag har jag återigen gjort en lista på vad jag ska göra. Det gör jag typ varje dag. Älskar att skriva planeringar som man får bocka av sen och göra strukturerade matscheman! Jag har kanske lite utav ett kontrollbehov, men bara ett pyttelitet. Så fort jag kommer på någonting jag måste komma ihåg att göra nästa dag så måste jag springa och skriva upp det (händer ofta när jag har gått och lagt mig och ligger och tänker). Fast nu är det såklart inte lika stressigt när jag inte ens är i skolan. Då är det typ "städa" och sånt som står på listan. Dessutom är jag sämst på att faktist följa mina listor x)
Dagens:- Vakna med The Voice (gjorde ett tal, fatta ingenting!)
- Rensa kattlådan
- Frukost
- Plugga matte- Fixa mitt rum- Plocka ur/in diskmaskin- Lunch
- Slänga soppor och tidningar
- Åka till ridsportsaffären och köpa present till morsan
- Mellis- Städa/dammsuga- Läsa bok
- Middag
Asså fett tråkigt liv jag har xD Aja kan ju säga att jag skäms över hur pissigt det är. Men nu får ni se hur mina senaste dagar har sett ut. Weeeei...
Ska åka och köpa en Alla hjärtans dag-present åt morsan. Hon var så ledsen, arg och stressad igår. Hon har skit mkt på jobbet, har en massa samtal att ringa och möten att gå på - bl.a. p.g.a mig och min syrra (bara för att vi inte fungerar som normala barn) och hon gör så himla mkt hela tiden. Både hemma och utanför, så jag försöker hjälpa till så mkt jag kan komma på här hemma. Men jag vill ändå köpa en sak åt henne, som jag vet att hon vill ha. Jag tror det är roligt att bli överraskad med en present ibland. Vi brukar inte direkt ge paket på Alla hjärtans dag annars, så hoppas hon blir överraskad och glad :) ♥
Min matdag
Frukost: 2 dl nyponsoppa, 1 skorpa
60 kcal
Lunch: ½ burk Gulaschsoppa
175 kcal
Mellis: ½ gul paprika, gurkstavar
30 kcal
Middag: ½ burk tonfisk, 2 msk keso, gurka, ¼ gul paprika, sallad, 4 småtomater
150 kcal
Totalt: 415 kcal
Keso smakar nog som bäst när man äter den för sig ;D Jag brukar ha det på mackan annars men att käka det med sked är fan godare :P Tonfisk är yummie too. Vill tipsa om Felix Gulaschsoppa på burk också, den är svingod!
Ska sticka och träna om en stund, få upp lite kroppsvärme ;) Har sovit i ca 1,5 timme. Vaknade nu och frös! Kommer lugnt inte kunna sova ikväll. Men ibland är det så skönt att bara få sova när man känner för det, dvs när man är riktigt trött.
Så puss och hej, nu ska jag ta mina träningskläder.
Tillbaka från shoppingen
Hej! Nu är jag hemma igen. Det här har jag köpt:
- Allévo Fiber+
- Naturdiet drinkmix choklad (7 port.)
- Naturdiet snack chocolate & caramel
- Kellogg's Special raspberry & chocolate bar
- Viktväktarna Paprikagryta
- BiOliv Läppsalva olivolja
Så nu har jag fyllt mitt lilla egna kylskåp här hemma :) Ville köpa Drinkmix 15 port., men det fanns inte någonstans! Letade igenom 4 olika butiker innan jag hittade. Men det kanske är lika bra att börja smått ifall det smakar piss.
Som ni ser har jag köpt en massa "godis" också (bars). Tänkte att jag kan ersätta drinkmix-mellisen med bars, för de innehåller ändå färre kalorier. Och efter min socker och choklad-hets så tänker jag såhär att det är bättre att jag äter någonting "bra" om jag får ett sötsug än vräker i mig tonvis med mackor och choklad.
Jag tänker också att om jag blir riktigt hungrig eller sugen på något så är det bättre att jag tar lite extra mat eller en frukt eller något, istället för att det tillslut brakar ihop till godis, bullar, mackor och sånt. Så länge jag har koll på kaloriintaget så är det okej.
Nu ska här köras hårt minsann! :D
Dagens schema
God morgon! Idag börjar mitt "nya liv", eller jag kör igång med en ny-start kan man väl säga. Smal - here I come.
Om 3 veckor MÅSTE jag vara smal. Åtminstone väga max 50 kg. Så idag har jag gjort en liten dagsplanering:
Wish me luck! :)
Naturdiet
Tror jag har bestämt mig för Naturdiet nu. Ska åka och kolla efter deras choklad-drinkmix imorgon och Allevo Fiber+. Det är 3 veckor kvar tills jag ska på mötet med Mando och då ska jag MAX väga 50 kg. Jag ska försöka träna 3-4 ggr per vecka och verkligen sköta mig. Jag kommer nog inte bara leva på Naturdiet i 3 veckor. Vem vet, det kanske smakar skit. Men ner i vikt ska jag!
Pepp pepp pepp! :D
God natt, snälla, söta och stöttande människor :) <3
HAR FÅTT TID HOS MANDO
Ja, precis som rubriken säger har jag fått en utredningstid hos Mando. Jag ska vara där i 4 TIMMAR! Man ska tydligen träffa läkare och behandlare (eller nått sånt) och göra olika tester och sånt. Asså fatta - jag, fettot själv, ska vistas bland hypersmala människor i 4 timmar! Vad har jag för rätt att gå dit och ta upp deras tid? Jag är tjock, jag borde sluta vara så jävla ego och låta någon annan, smal och fin människa med äs-problem, få min tid.
Morsan ringde och berätta om tiden för en stund sen. Jag börja böla. Jag har knappt bölat något sedan jag berättade för henne men nu kom det, fast jag försökte göra så det inte hördes. Men sen började vi diskutera skolan och att om jag inte går nu så kan det hända att jag måste gå om 2:an eller byta linje helt. Eller så kan jag få en jätte stor och svår rest till 3:an, vilket är typ omöjligt att klara. Jag måste gå, men jag är så fet! Jag vågar inte gå dit. Jag skäms så otroligt. Jag är en fet, äcklig, psykiskt störd svikare. Alla har sett mig misslyckas och freaka ur. Jag skäms ihjäl! Dagarna de närmsta veckorna är stört långa också. Ca 8-9 timmar varje dag! Fatta att sitta med ångest bland en massa människor, 9 timmar i sträck. Jag vet inte om jag pallar det. Jag är livrädd. Vet inte vad jag ska ta mig till. Snart ringer morsan igen och då måste jag ha bestämt mig. Jag dör.
Har du provat Nutrilett, Allévo eller Modifast?
Isf vilka smaker har ni testat? Var dem goda och funkar de?
Tips om hur man slutar hetsa?
Jag behöver hjälp. Er hjälp. Idag har jag tom
Har ni några smarta tips och råd? Jag ber er isf att dela med er av dem!
Save me from me
Bantningen går så helvetes dåligt nu. Jag har aldrig vart så dålig på det som nu! Jag är rädd, nervös, har en helvetes massa ångest och vet inte vad jag ska ta mig till. Jag vill bara ha hjälp NU, vill att nån ska komma och rädda mig ifrån mig själv. Jag blir seriöst galen snart!
Sommarjobb
Har ni sökt eller fått något sommarjobb än? Jag har aldrig sommarjobbat. Jag har jobbat men aldrig sommarjobbat. Jag känner mig alltid lika stressad och ändå är det 4 månader kvar till sommarlovet! Men det är ju typ nu man ska ha sökt klart i princip.
Vad söker ni för slags jobb? Jag söker mest caféjobb. Jag kanske skulle testa att söka lite butiksjobb också? Hm... Vad kan man mer söka? Det är ju så jäklans svårt att få sommarjobb i Sthlm!
Men jag fortsätter med mina ansökningar. Det är ju alltid värt ett försök :)
Snart blir det säsongsavslut för Prison Break. Det ryktas om att det är det absolut sista avsnittet? :O Får absolut inte missa, ifall det stämmer. Puss!
Jag hatar mig!
Fyfan asså jag är så jävla tjock! Har vräkt i mig som ett monster: mackor, oboy, frukt och lite paj. Jag vill dö. Mina dagar består bara av mer och mer mat. Jag fattar inte varför jag gör såhär? Nu handlar det ju inte längre om hunger. Nu bara äter jag för att jag vet att jag får ångest. Typ som att jag vill straffa mig själv genom att ge mig ångest. Jag orkar inte ens åka och träna längre. Jag vill bara gå och lägga mig. Jag vill bara försvinna.
Imorgon ska jag inte äta något på hela dagen, kanske något på kvällen. Sen på onsdagen ska jag kaaaanskeeee till skolan en stund. Annars ska jag sätta mig på ett bibliotek eller nått och plugga. Jag måste sluta äta!
Och nu börjar alla få reda på "saken" också: lärare, behandlare, farsan (bra, då kommer han kunna säga ännu mer hur dålig jag är). Det blir bara värre! Jag orkar inte. Jag mår så jävla dåligt! Jag mår illa, min mage är helt proppad (försökte spy. kom massa kväljningar men det gick inte att spy!!), jag är orolig och nervös över skolan, möten, kompisar och all jävla skit som finns. Jag hatar mig själv! Jag är så jävla dålig. Jag borde inte ha fötts. Jag är ett missfoster. Ett liv ska inte se ut som mitt. Jag är en äcklig missbildning! Mitt liv har vart piss sen jag var 6 år. Jag önskar att jag aldrig blivit född.
Ignorera ångesten
Jag har ångest till tusen, så detta är vad jag underhåller mig med för att försöka slippa tänka/känna:
Aftonbladet om nya kedjor till Sverige
Hoppas Forever 21 kommer till Sverige - älskar deras kläder! De är så sjukt snygga (och billiga). Blev dessutom lite nyfiken på de andra affärerna, så de sitter jag och spanar in nu:
Abercrombie & Fitch
Hollister Co
SOLEN SKINER
Alla stockholmare - har ni tittat ut på vårt vackra väder? Solen skiner och det finns inte ett moln på himlen!
Jag ska ut på en promenad direkt efter det här inlägget!
Har käkat både frukost och lunch och ångest ångest för en bit paj. Men nu ska jag ut och promenera bort ångesten!
Jag får mycket ångest av att gå hemma hela dagarna. Så mycket tankar, så uttråkad och kylskåpet lockar. Inte för att jag är hungrig utan för att jävlas med mig. Det viskar typ "är du stark nog att stå emot, ditt jävla klena fetto?". Men skolan är definitivt inte bättre, särskilt inte med de saker vi gör nu.
Har pluggat lite matte ändå, fast nu körde det fast. Ska städa och fixa så mkt som möjligt här hemma, plugga och läsa så jag har något att göra. Sen ikväll ska jag träna!
Skriver senare ♥
Skitpiss dag
Ångest ångest och mera ångest. Idag har jag målat. Det är typ allt jag gjort. Ätit också, förbjudna grejor.
- 3 apelsiner
- 3 rostis med skinka
- 1 bröd med nån sillgrej
- GB yoghurtglass (en "klick")
- 1 kopp mjölk med honung
Totalt: 865 kcal
Jag hoppas slippa äta middag. Har haft en diskussion med morsan om mat, skolan och vem som ska veta och vad vi ska göra och allt. Så det känns inte så troligt att jag kmr slippa middag. Försöker jag lär det bli bråk.
Har nästan mest ångest för att jag inte har ork och lust att träffa kompisar eller dansa eller göra något. Jag hatar att jag får ångest över allt.
Morsan hade iaf mejlat min lärare och frågat om det inte gick att fixa så att jag bara gick några lektioner i skolan och kunde göra resten hemma. Det känns bra att hon själv hade kommit på den idéen, för jag tänker väl ungefär likadant fast jag trodde aldrig att hon skulle gå med på det.
Blä allt är jobbigt. Orkar inte skriva mer.
Jag vill dansa!
Asså gud vad jag saknar dansen! Har slutat dansa på fritiden, har ju fortfarande dans i skolan men det var ju över 1 månad sen jag var med (p.g.a jullov och lunginflamationen och skolken). Men där har vi ändå inga street-stilar. + att jag känner knappt någon glädje när jag dansar. Det känns mer som ett krav. Man måste prestera och vara grym, vi betygsätts ju.
Det är dansglädjen jag har tappat och som jag saknar.
Sitter och lyssnar på musik som får mig att vilja dansa. När en bra danslåt går på börjar automatiskt danssteg och koreografier bildas i min hjärna. Då blir jag så sugen på att ställa mig upp och testa dem! Se bilderna framför mig och skjuta ut dem i kroppen för att de ska bli till verkliga rörelser.
Jag vill ha tillbaka min dansglädje! :(
Ingen middag för mig
Morgonen började med ett nervöst och ångestfyllt humör, eftersom att jag skulle åka och jobba. Jag missade bussen och hittade inte det jag behövde och det slutade med att jag börja storböla och snurvlade fram att jag inte ville åka och att allt kändes så jobbigt. Vet inte riktigt vad jag sa faktist, allt bara bubblade fram rätt osammanhängande - om det nu ens var hela meningar. Snarare " allt...det är bara....jag orkar inte... så jobbigt...." typ. Syrran vart arg på mig samtidigt och skrek åt mig medans morsan försökte lugna mig och säga åt syrran "sluta nu, låt henne va, hon mår inte bra". Hon erbjöd sig tom att ringa en taxi bara för att jag skulle kunna ta mig till jobbet. Men jag tackade tacksamt nej. Att åka taxi kostar ju typ lika mkt som jag tjänar så aldrig i livet. Det är mitt eget fel att inget funkar, jag vill inte låta morsan lida p.g.a det (vilket hon redan får göra på många andra sätt ändå). Hon är världens bästa mamma ♥
Tog nästa buss och lyckades faktist komma i tid, tom någon minut tidigt. Var jävligt nervös, som alltid, och mkt gick dåligt. Allt skulle krångla och jag fattar aldrig nått och blir stressad och gör allt fel. Men de andra tjejerna var grymt schyssta och ibland var det faktist helt okej och riktigt trevligt. Slapp känna ångest iaf och tiden flög förbi! (asskönt!). Hade inte tänkt käka lunch men enda chansen att få ta en paus från stressen var att käka och jag var verkligen trött i benen, så det blev en riktig "lyxlunch": brie- och salamimacka med ca 1-2 dl färskpressad apelsinjuice (dessutom utspädd med vatten). En riktig kaloribomb lunch men jag kände faktist ingen ångest. Mer nervositet när jag valde den och åt den. Men efteråt var det bara att ge sig in i stressen igen och jobba hårt och på nått sätt så gör det att jag slipper tänka, då jag måste fokusera så mkt på annat istället. Riktigt skönt!
Jobbade i 6 timmar och är riktigt nöjd. Visst, det gick inte bäst, men jag gjorde inte bort mig totalt, tjejerna var schyssta och min plånbok kommer bli en aning tjockare ;P
På kvällen hade min familj och en vän-familj bestämt för att käka middag ihop. Jag sa att jag var trött till morsan och hon fatta väl att det handla om maten. Men jag pallar inte. Sitta på en lång middag med en massa mat ger en extremt mkt tid att tänka och ha ångest. Dessutom kan våra vänner vara ganska jobbiga. De kan retas mkt och vara så "på" och hela tiden rycka i och kommentera en. Sist jag käkade middag med dem satt en och glodde på mig medans jag åt, bara för att retas (ångestångestångest). Han vägrade sluta fast jag bad honom. Då slängde jag min mat.
Morsan försökte såklart övertala mig med "jag tror du kan behöva komma ut och träffa lite människor. Du kan ju säga att du redan ätit? Eller vila på deras soffa? Vila en stund hemma och kom när vi har ätit och titta på film bara?". Men nej, jag vägrar. Det är inte bara mat som ger mig ångest. I princip allt ger mig ångest numera. Wonderful...
Så nu sitter jag här och dricker mitt chokladte/tuggar tuggummi, skriver långa, tråkiga blogginlägg och har ont i benen. Awesome lördag. Jag vill vara normal, kunna göra vanliga saker och njuta av dem. Men nu är det inte så och då är det bättre såhär.
Hoppas ni får en kul, härlig, mysig lördagkväll iaf. Kramar <3
Tänk er en normal mysfredag
Föreställ er en mysig hemmakväll, en fredag som denna. Tänk om jag inte hade dessa äs-tankar, ångest och depp för allt. Då kanske den skulle se ganska annorlunda ut? Jag kanske skulle springa ner till pizzerian och köpa pizza och cola till middag. Sen slänga mig i soffan för att se en bra film jag hyrt och äta chips och godis. Kanske skulle jag ha bjudit över en kompis eftersom att det skulle kännas mysigare än att vara ensam hemma.
Tycker ni inte att det låter mysigt? Sånna kvällar har även jag haft (trots att jag inte kan minnas någon sådan jätte tydligt direkt, men någon gång har jag haft en sånn kväll!).
Istället sitter jag här, ensam i en trång lägenhet i mörker och tystnad. Jag tuggar frenetiskt på mina tuggummin, fryser och tänker koka te men är noga med att jag inte får stoppa i mig något med kalorier p.g.a all mat- och kroppsångest jag känner dygnet runt. Jag har ångest för att jag ska jobba imorn och av någon anledning känns det så grymt jobbigt och motigt. Jag blir nervös över det och får ångest. Jag bara önskar att de där 6 jobbtimmarna ska gå snabbt och att jag ska göra bra ifrån mig! Men ännu hellre önskar jag att jag slapp gå dit över huvudtaget. Men jag måste eftersom jag inte får sumpa mina sommarjobbs-chanser. Och om jag inte ens får nått sommarjobb måste jag ta alla chanser att tjäna ihop pengar nu.
Men allra helst skulle jag bara vilja att mamma kom hem, att det var tillåtet att bli 5 år för en stund och bara få berätta hur allt känns - vad jag oroar mig för, vad jag har ångest för, vad jag inte vill göra - och lägga över ansvaret på henne och låta henne få problemen att försvinna för att samtidigt få gråta medans hon kramar om en och tröstar. Fan vad skönt det vore! Att bara få släppa på allt ansvar, krav och allt vad det nu är.
Ok, det här blev ett riktigt "tycka-synd-om-sig-själv"-inlägg, men det är såhär jag känner mig nu och det är för att kunna skriva av mig sånt som min blogg är till för. x(
På bra humör =)
Har köpt tuggummi och cola light som jag ska livnära mig på resten av kvällen. Det blir väl tv och data, I guess. Och kanske lite Om jag kunde drömma, ifall jag vågar :P Den börjar faktist bli lite småläskig nu!
Syrran är inte hemma och mamma kommer hem senare ikväll nån gång. Tkr faktist att det är rätt skönt att vara ensam hemma ibland. Men nu ska jag måla lite i mitt rum. Skriver lite senare! <3
Fyfan för mig
Dagen hade gått så himla bra fram tills 1-tiden. Hade käkat ett äpple till frukost och en halv rostis med skinka, ruccola och tomat + 1 dl blåbärssoppa till lunch. Sen skulle jag gå och plocka ur diskstället och såg då bullpåsen. Tog bara upp den för att kolla och sen 2 sek senare står jag och käkar bulle. Sen blev det ballerinakakor också. Så jag tänkte "fan helvete, varför lyckas jag inte? Okej, måste byta taktik. Idag äter jag en ordentlig lunch och kanske middag också, så att min kropp kommer i balans och inte känner att den måste trycka i sig fett och socker". Så jag åt pasta med
Har gjort den "vanliga" styrketräningen hemma och snart ska jag ut på en promenad.
Ansökningarna är inskickade
Satt uppe halva natten igår för att fylla i ansökningsblanketter till en massa olika äs-enheter. Jag trodde att jag skulle grina som bara den men konstigt nog så hade jag knappt ångest. Jag kände mig helt tom. Ändå så darrade jag på handen när jag skrev och hade en illamående klump i halsen. Morsan insisterade på att få läsa dem. Hon sa att om det skulle göra att jag ljög när jag fyllde i så ville hon såklart inte läsa dem. Men hon tyckte ändå att det var viktigt att hon fick bli "medveten" om sakerna, så imorse gav jag med mig. What ever, det kommer väl fram tillslut ändå.
Jag orkar inte tänka eller känna. Jag känner mig bara tom och avtrubbad. Jag känner mig inte sjuk. Bara fet och ego. Jag har ingen rätt att söka hjälp, jag är inte ens sjuk!
Men idag skickas papprena in iaf. Sen tar det väl 100 år innan man får veta om jag ens kommer in. Och sen 100 år till om jag kommer in. Vad ska jag göra medans? Fortsätta skolka? Fortsätta komma efter? Fortsätta riskera att jag inte får gå kvar? Att tänka ger mig ångest x(
Sanna Bråding - min nya idol
Såg ni Sanna Bråding i Du är vad du äter igår? Hon berörde verkligen mig. Jag gillade henne redan innan men nu blev hon som en slags förebild. Hon har varit med om så himla mycket och ändå lyckats ta sig ur det. Hon har verkligen kämpat för att förändra sig själv, sitt liv och bli en förebild för andra. I programmet igår ville hon uppmuntra andra att våga söka hjälp. Hon bevisar att det går att förändra sin livsstil och gå vidare trots sina misstag.
Att hon är ärlig om sina problem och erkänner sina misstag tycker jag är otroligt starkt, särskilt med tanke på att hon är en mediapersonlighet. Hon visar på att misstag är mänskligt och det är något man lär sig av.
Hon är verkligen någon jag ser upp till! Jag kände mig även lite mer motiverad till att faktist söka hjälp på riktigt efter att ha sett programmet. Själv älskar jag att dansa afrikanskt och när hon gjorde det tänkte jag "jag vill också dansa igen!". Dansa på riktigt. Orka dansa, tycka att det är roligt att dansa, njuta av att dansa. Jag tror att dansen kommer bli min motivation till att bli "frisk", för jag saknar den verkligen.
Citrusdetox
Glöm fastan. Jag kan inte fasta. Har typ klarat det 2 ggr i mitt liv eller nått. Dåligt av mig - ja, men jag trodde att dagen skulle sluta i en massa ostmackor men som tur var gjorde den inte det! Lite kontroll hade jag iaf :) Så man kan säga att det blev en liten "citrusdetox": 2 apelsiner, 1 grapefrukt och (inte så detox-aktigt kanske men) svart te och tuggummin. Så jag ligger väl kring 300 kalorier. Max. Det är bättre än ostmackor iaf :) Funderar på att fortsätta min "fruktdetox" imorgon med, fast då med nya frukter som tex äpplen och päron. Är rätt sugen på broccoli ifs och det är det ju mkt fibrer i också. Jag får se hur jag gör. Morsan lär tvinga i mig middag imorn, eftersom jag har sluppit flera dagar nu. Idag kom jag undan lättare än jag trodde att jag skulle göra! Jag sa att jag hade ätit frukt och mackor under dagen (det fanns inte ens bröd hemma knappt) och det gick hon på (ond Joanna, ond).
De var socmöte här idag också så det låg massa bullar och chokladkakor på bordet. Så jävla sugen jag blir!
Men nej fetto, nu ska jag dricka te och se på Sanna Bråding i Du är vad du äter. Jag gillar henne. Vet inte riktigt varför... Hon verkar vara en stark och ärlig person. Hon har varit med om så mycket skit men har ändå lyckats ta sig igenom det och kan dessutom stå för det hon gjort och berätta om sina misstag. Det är beundransvärt starkt, tycker jag.
Så goodbye people. Hörs imorn!
Bli författare?
Har suttit och läst Om jag kunde drömma (Twilight) ett tag nu och den börjar bli bra nu, lite spännande! :)
Jag blir alltid lika sugen på att skriva egna böcker när jag läser andra. Jag får något rus i mig och så kommer en drömidé upp i huvudet och så kör fantasierna igång och så vill jag bara sätta mig och skriva! Så det har jag också gjort nu - fantiserat och skrivit :)
Får ni också den känslan? Skrivarsuget?
Undra hur det skulle vara att jobba som författare. Idealbilden är ju ofta att sitta i ett vackert, gammalt trähus och titta ut genom gamla fina glasfönster över en vacker sjö i en lugn, harmonisk miljö. Typ ;)
Men fatta att ha det som jobb (om det går bra för en). Då får man skriva om precis vad man vill, fantisera och dagdrömma hur mycket man vill, jobba hur/när/var man vill. Vore inte det härligt?
Självklart förstår jag att det inte är så enkelt och harmoniskt som det låter alla gånger. Det är ju mycket mer som ska till. Men ändå, jag tror att det är ett roligt jobb. Undra om man tjänar bra på det? Om man är Harry Potters författare (vad hon nu heter) så är det såklart gott om pengar, men så välbetalt är det ju inte så många som får.
Pengar är viktigt för mig, hehe :P Jag ska bli RIK, men samtidigt vill jag ha ett jobb som jag trivs med, mår bra av och tycker är roligt. Annars är det inte värt mödan.
Vad tror ni om författaryrket?
Trött och opepp
Vaknar. Min hjärna skriker "maaaat". Bra början på dagen. Men nej, dumma äckliga feta kropp, du får ingen mat!
Dessutom missa jag Vakna med The Voice. Eller såg typ sista kvarten när Lyxfällan var där och hälsa på. Finns det något tråkigare program än deras?? - Jo men faktist, det finns ett som slår dem: Grannfejden. Helt meningslösa! Ofta man bryr sig om att Gretas katt har bajsat i Gustavs blomrabatt upp i någon liten halvdöd by i Norrland!
Har vaknat på fel sida. Allt är piss. Jag är trött men jag måste göra mina övningar. Jag vill ha mat men jag måste bli SMAL. Jag måste plugga för att inte komma efter för mycket, om jag ska få gå kvar x( Jag vill dö. Nej det vill jag inte. Tror jag. Men jag blir galen snart. Jag har ju bett om hjälp nu, ändå hänger allt på mig?! Ingenting har ju förändrats direkt. Allt är bara skit och jag måste själv fixa det om nått ska funka. Men det var ju just därför jag bad om hjälp, för att jag inte klarar att fixa det!?
Det snöar dessutom. Älskar snö på vintern, om man kan använda sig av den (typ åka skidor i fjällen) eller om det är snöfint på julafton. Men nu är den bara försenad och värdelös. Jag vill ha vår!
Årets första gympapass!
Hej!
Har vart och kört ett friskis- och svettis-pass, som består av 45 min gympa och 15 min stretch. Tydligen förbränner man när man stretchar också =)
Det var stört tråkigt men kändes så GRYMT SKÖNT i kroppen! Nu ska jag börja köra hårt igen. Är så jävla pepp! Har käkat så stört mycket idag. Helt sinnesjukt. Ångest ångest ångest. Jag har blivit så himla fet. Alltså seriöst jag ser bara fett överallt! Ingenting sitter fast, allt bara dallrar. Ångest dygnet runt, jag står inte ut! Så nu ska jag träna hårt och sköta maten. Jag ska få en smal och fast kropp.
48 kg - here I come!
Dieter
Jag läste om massa olika dieter nyss och blev jätte peppad till att testa dem! Skulle vilja välja några stycken att köra på rad, lixom börja med en och sen när de dagarna är avslutade går jag på nästa. Men det jobbiga är att då måste jag få morsan att handla en massa olika matgrejer och då kommer hon ifrågasätta mig osv =/ Men jag hoppas att jag ska lyckas köra på någon slags diet nästa vecka!
Bring it up
Jag spydde.
Så nu har jag väl brutit mot typ alla mina nyårslöften?
Hahaha!
Varför känns det alltid som att jag spyr för lite? Räcker det inte med att man spyr p.g.a ångest, ska man få ytterligare ångest av att man har spytt för lite?
Ändå var jag tvungen att spola 2 ggr emellan. Men jag kunde ha spytt mer, det vet jag. Men jag valde att låta bli. *ångest*.
Fan vad lätt det var! Jag har ju inte spytt på en månad och jag kände inte direkt för det heller. Men jag bara åt och åt trots att allt smakade äckligt. Så jag var tvungen att få stopp på det. Därav huvudet-i-toan. Det var bara att köra ner fingrarna så kom det! Enklare än någonsin tror jag.
Men detta ska icke bli någon vana! Nej. Imorgon är det fasta som gäller, eller ja from nu i princip, och sedan blir det ett nyttigt sockerfritt liv. För en period iaf. (Fan ska på tårtfika på söndag och det är JAG som ska stå för tårtan x( ).
Liv liv liv. Så kul att leva! Jag tror inte en människa kan hata sig själv mer än vad jag gör. Jag borde stå med i Guiness Rekordbok. Men det gör jag inte för jag är dålig på allt. Så det finns säkert en person som hatar sig själv pyttelite mer än vad jag gör, så att den personen får vara med i Guiness men inte jag. För jag failar på allt, tralalaaaaaa.
Fasta imorgon
Sitter här med min Marabou Daim och är fet. Valde den framför schweizernöt eftersom att den här innehöll mindre kalorier. Som att det gör någon skillnad nu - jag kommer ändå bli fetare än fetast!
Så imorgon ska jag fasta. Vatten vatten vatten. Möjligtvis att jag får äta gurka och sallad om jag måste äta något. Är rädd att morsan ska tvinga mig att äta middag men får hoppas att hon köper att jag redan har ätit (yeah right....). Sedan på fredag börjar jag med max 500-700 kcal/dag + minst 4 h träning/vecka. Om jag inte går i skolan blir det mycket mindre träning ju men fan, bara jag går ner i vikt.
Men iaf, imorn när jag ska fasta vill jag inte vara hemma för då kan jag bara se kylskåpet. Så några förslag på vad jag kan göra?
Sånn jävla ångest!
Fy fan jag har sånn jävla ångest! Jag har ätit redan och känner bara att jag måste bli smal! Pratade med en killkompis som jag inte har träffat på jätte länge igår. Hans tjej har haft anorexi så han fattar vad äs handlar om (många andra killar jag känner säger bara "meh! det är ju bara larvigt, ät och va glad!". Men han fattade. Och nu känner jag ännu mer press att bli smal! (han har jätte bra värderingar och är jätte smart. så jag borde ju tvärtom känna mig lugn men nej, jag måste bli SMAL!).
Så fan helvetes piss. Idag ska jag äta nått mer (kommer mkt troligen bli choklad), sen åka och träna och imorgon ska jag börja gå ner i vikt!! Åt imorse och gjorde armhävningar, benövningar, upphopp och sit-ups framför Vakna med The Voice. Jag tänkte först på att spy men kände bara nej - tänk om jag inte kan banta imorn då utan kommer in i den onda äta-spy-cirkeln? Så nej, började "träna" istället. Vill springa 7 varv runt huset. Hata att det är vinter(utan snö dessutom)!!!
Igår:
Jag: Pratade du med någon idag?
Morsan: Nej, SCÄ har telefontid imorgon. Ska ringa då. Men vi har tid hos BUP på fredag.
Jag: Men dit vill jag inte gå.
Morsan: Varför inte? Det kan ta jätte lång tid att komma in på en äs-enhet....Men nej nu bestämmer jag att vi går till BUP, nu är det så.
Jag vill inte gå till BUP. Hata BUP. Vet inte varför. Alla säger att det är dåligt. Jag tror att de är ganska bra egentligen men jag vill ha hjälp med maten, inte sitta och diskutera i 700 år. Jag vill ha någon som verkligen fattar det här med mat och ångest. BUP pratar med en i en timma, sen ska man klara sig själv med 700 kg ångest. JAG VILL INTE!
Oro = mat
När jag blir orolig och nervös äter jag, har jag upptäckt. Jag vet inte vad jag ska ta mig till nu. Jag vet inte vad jag vill, jag vet inte vad som händer, jag vet inte vad som kommer hända och hur jag ska hantera det eller något annat överhuvudtaget. Jag vet inte vad jag ska tycka eller tänka om något. Jag är bara så himla förvirrad, orolig och nervös för allt. Så hela dagen har gått bra, mat enligt min planering och lite styrka-övningar här hemma, fram tills nu då jag har ätit en massa (innan morsan kom hem. skulle aldrig våga visa hur jag trycker i mig FETT!).
Jag tror att jag ska göra som jag har gjort en del andra gånger. För när man förbjuder något stenhårt så blir det det enda man kan tänka på. "Jag får inte äta godis, jag får inte äta godis, jag får inte ät......". Och så slutar det med att man blir jätte godissugen. Det är inte bara mig det blir så för, det är typ "vetenskapligt bevisat" eller vad det nu heter. Så jag tror att jag ska ta imorgon till att bli en dag då jag får äta vad jag vill, så att jag blir av med de här tankarna. Sedan kan jag börja om och banta ner mig tills jag får något möte med någon äs-enhet. Då måste jag väga så lite som möjligt.
Ångest ångest. Fet fet. Ångest ångest.
Dags att söka hjälp
Hon ringde mig och sa att hon redan hade bokat tid med BUP (utan att fråga mig). Jag har ju vart där förut då "tanten" försökte få mig att komma tbax men nej tack sa jag. Och jag vill inte gå dit den här gången heller. Iaf ska morsan boka tid med någon/några äs-enheter också eller göra en anmälan eller nått sånt.
Det jag oroar mig mest för just nu är att jag måste gå ner i vikt, iaf att jag ska på ett möte med någon enhet och måste väga mig x( Måste bli smal!!!
Hjälp mig!
Morsan ringde. Hon och min mentor diskuterar hur jag ska göra: sluta skolan, byta linje, ta ett sabbatsår.... Det är ju inte skolan som är problemet!! (egentligen). Men jag kan inte säga vad det är för jag är för tjock! Om jag vore smal så skulle morsan se det och själv komma med förslaget på lösningen. Men jag är hennes feta unge och därför kan jag inte kräva någon äs-vård. Men jag måste klara skolan och gå ut år 2010! Jag vägrar gå längre tid i skolan eller hoppa av helt. Men hur fan ska jag göra?! SCÄ och Mando kommer ju tycka precis som alla andra - att jag är för FET för deras vård. Hjälp mig, jag vet inte vad jag ska göra! x'(
Om jag kunde drömma
Jag har börjat läsa Om jag kunde drömma - boken som filmen Twilight är baserad på. Alla säger att både filmen och boken är bra och alla som sett filmen går direkt och köper boken, så jag tänkte att jag skulle göra tvärtom - läsa först, se filmen sen. Vill uppleva orginalet först ;) Men jag är så seg på att läsa så jag har inte riktigt kommit in i den än (Solo-tidningen framför mig på bordet lockar mer...). Jag är så dålig på att läsa och det är väl just därför jag har tvingat mig själv att göra det. Men jag ska se till att läsa lite idag och sen när jag fått en bättre uppfattning av den så ska jag meddela om den är bu eller bä :P
Kram så länge!
VÄL GODKÄNT
HA! Gissa vem som fick VG på matteprovet?? JAAAAG :D Det här är min blogg så jag har rätt att skryta ;)
32/34 poäng! Det är ju nästan alla rätt :P Förr hade jag MVG i matte, sen låg jag alltid på gränsen mellan VG-MVG och sen var jag helt plötsligt på G. Det har bara rasat nerför mer och mer, men nu är jag påväg upp till toppen igen! Inte riktigt kanske men nästan ;P Så visst jag är hemma idag och min hjärna är störd och allt är fel. Jag ska se till att söka hjälp snart. På nått sätt ska det väl gå. Och hur det än går så ska jag INTE behöva gå om eller hoppa av skolan! Jag SKA ta studenten 2010.
Morgonvikt:
Fick panik
Fick nån slags "panik" i skolan. Hade haft ångest hela morgonen, verkligen jobbig ångest, men var tvungen att åka till skolan och lämna en sak till en kompis. Lektionen skulle precis börja när jag helt plötsligt började asböla utan anledning! Jag sprang ut och tårarna började forsa. Jag slängde mig ner på golvet och grät och skakade och andades häftigt. Helt sinnesjukt, utan anledning lixom! Eller enda anledningen var väl att jag hade ångest. Så jävla pinsamt!
Min kompis satt hos mig och en lärare kom. Sms:ade med morsan senare och berättade. Visste inte vad jag skulle göra. Kunde inte stanna där. Åkte hem. Ville att morsan skulle säga "nu söker vi hjälp" men det sa hon inte. "Vi får prata mer sen " skrev hon. Jag kan inte säga att jag vill ha hjälp. Det går bara inte. Men jag kommer inte gå tillbaka till skolan iaf. Det går inte. Hur ska jag förklara mig?
Åkte hem. Ville inte äta eller något. Gjorde lårövningar. Men vad tror ni hände senare? Jo - 5 mackor, 2 koppar oboy och 7 rutor mörk choklad. Hahahaha! Jag vill bara dö. DÖ DÖ DÖ. Jag är fan sinnesjuk. Jag klarar ingenting. Skolan är förstörd, dansen är förstörd, jag är FET. Hahaha.
Varför kan inte allt vara lite enklare?
Varför ska allt vara så komplicerat för? Redan nu har jag lite svag ångest och oro inför imorgon, då skolan kör igång igen. Jag fruktar att gå dit och ha ångest hela dagen och behöva fejka ett glatt humör, ljuga och skämmas om lunchen och vara nervös, skämmas och känna mig värdelös över dansen. Jag vill verkligen inte gå dit!
Dessutom gör även det att jag känner ett ännu starkare behov av att bli riktigt smal så att någon ser, tar tag i mig och ger mig hjälp. Jag vill ha hjälp för att få slippa skolan. För att kunna erkänna att jag knappt står ut med den längre och att någon ska tillåta mig att känna så och "rädda" mig. Sen ge mig behandling för att få tillbaka livslusten och orken att göra saker, som skolan tex.
För egentligen vill jag plugga riktigt hårt och klara skolan och få en jätte bra utbildning, få ett bra jobb och tjäna massvis med pengar.
Pengar är inte lika med lycka men pengar underlättar väldigt mycket. Det är faktist så. Jag är absolut inte fattig eller något men jag är trött på att allt ska bli så komplicerat pga att vi inte bor tillräckligt stort eller har bil eller kan "sköta oss själva". Det vore så mycket enklare om vi bara hade lite mer pengar så att man kunde beställa någon som kom och fixade det som behövdes fixas istället för att vi ska försöka göra det själva (då sakerna gått sönder och allt har skitit sig ännu mer) eller leta efter det billigaste alternativet som tar 200 år att fixa och är krångligt att få tag på.
Att alltid behöva be andra om hjälp och känna sig till besvär och så måste man anpassa sig efter att de ska ha tid och lust istället för att kunna fixa saker själv. Jag vill inte behöva vara beroende av andra.
Därför vill jag tjäna en massa massa pengar så att jag kan ha råd att ta hand om mig själv på ett bekvämt sätt.
Pengar gör faktist livet mycket mycket enklare.
Jag är rädd för mig själv
Godmorgon bloggen.
Idag har jag en del att göra:
◊ Skriva uppsats
◊ Rida
◊ Måla
◊ Färga håret
◊ Klippa katternas klor
◊ Bära ner julsakerna till källaren
Jag är skiträdd att jag ska gå upp i vikt en massa efter igår. Åt några finskorpor och 2 mackor när jag kom hem x( Alltså varför fortsätter jag?? Var så jävla godissugen igår men sånna känslor brukar förändras under natten. Så nu när jag vaknade känner jag att jag absolut inte vill äta något onyttigt eller hålla på så men är skiträdd att jag ska göra det ändå :S Men fan, vill man så kan man. Och jag vill. Och jag är tjock så jag måste. Och jag ska kunna.
Morgonvikt:
