To much pressure


Bonjour.

(försöker mig på ett nytt hälsningsord för att inte bli alltför enformig och tråkig^^).
Idag känns allting rätt pirrigt och jobbigt. Jag känner mig stressad och nervös. Kan börja historien med att jag vaknat flera ggr under natten, bl.a vid 5 och kunde inte somna om på minst 1 timma. Skit irriterande. Dessutom fick jag ont i magen. Varför sover jag så oroligt? Och varför vaknar jag så tidigt?
Iaf lyckades jag somna om och vakna vid 9. Övervägde om jag skulle träna. Ville men dagens pass är så jävla tråkigt fast det skulle känts skönt att träna. Men det som jag kommer förklara sen i inlägget gjorde att jag bestämde mig för att inte gå + att när jag steg upp kände jag att jag hade ont i ryggen och revbenen med. Där vid revbenen vet jag att jag har fått ont förut när jag inte ätit på länge eller ätit extremt lite. Men nu har jag ju ätit så wtf??
Visste inte hur jag skulle göra med frukost. Ville följa schemat som jag kört nu men inte inför morsan. Vad skulle hon tänka om jag helt plötsligt åt en stor frukost? "Värsta fettobarnet. Vadå sjuk?? Hon äter ju! Jag fattar mig inte på henne...". Tänkte att hon kanske skulle lämna köket efter ett tag men icke sa nicke så jag tog fram flingor och mjölk och försökte stå med ryggen för så att hon inte skulle se hur jag måttar upp i dl-måttet (och få någon utskällning för det).
Det gick bra iaf. Skönt med frukost, fast idag blev det 101 kcal men det är ju ändå en stor, nyttig, normal frukostportion!

Idag ska jag göra flera olika saker. Dels är jag rädd för att missa bussar och att saker ska gå fel och jag kommer vara stressad och nervös för olika saker. Dels har jag fler planer på G för imorn och nästa helg och jobb och sånt håller jag på att fixa. Det är när det blir för många "utmaningar" på samma gång som det känns som att jag ska tappa greppet och allt blir bara en enda stor ångestklump. Om jag tex bestämmer mig för att jag en dag ska klara att åka till läkaren eller gå en/några lektioner i skolan så kan det vara jobbigt men lagom mkt utmaning. Men när det blir för mycket nervositetsmoment samtidigt blir allt så jobbigt :( Jag känner mig så svag. Det här är ju normala grejer för vanliga människor - inga ångestfaktorer - men för mig är dem det :/

Jag hoppas iaf att jag ska överleva dagen och att den blir bra trots stress och nervositet. Det blir nog bra. Jag ska ju ha kul och trevligt och så, så tanken är ju att det ska vara bra. Det blir det nog.
Vad ska ni göra i helgen?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0