It has become my everything


Jag vet inte riktigt hur jag ska börja det här... Jag vet bara hur mycket jag verkligen vill bli smal. Sommaren kommer vara här fortare än man tror, trots att det känns så långt kvar. Det är bara några månader kvar, några veckor... Och jag äter inte tillräckligt lite för att gå ner så mycket som jag vill. Jag tränar inte heller lika mycket som jag gjorde förr. Mest pga hur mycket jag har kommit efter i skolan, att jag inte vågar vara med där. På fritiden har jag kommit igång rätt okej med träningen. Men om jag inte tränar alla lektioner i skolan så räcker inte fritidsträningen till, särskilt inte för den stora mängd mat jag äter. Fan, jag måste få extrajobb på gymmet eller nått!

Det som gör mig allra mest frustrerad är att jag en gång har tränat minst 14 timmars träning per vecka och då dessutom åt så pass lite att jag skakade, var extremt trött, och ja - svimmade. Det är ju helt sjukt dåligt, superhemskt och hur ohälsosamt som det kan bli - jag vet! Så borde ju ingen människa behandla sig själv. Men jag orkar inte tänka på vad som är rätt, hälsosamt, bra och allt det där. Det får inte plats i min hjärna när jag så desperat vill bli smal. Alltså jag förstår inte hur det är möjligt för en människa att vara så missnöjd och hata sig själv och sitt liv såhär mycket. Men sanningen är den att jag verkligen blir galen på mig själv. Jag skäms över mig tom när jag är ensam hemma. Jag skäms för att jag är hemma och inte är social och gör saker som andra normala 17-åringar gör.
Och trots att jag hatar mig så extremt så är jag inte tillräckligt stark att stå emot mat, onyttigheter och träna mer och hårdare! Jag VET ju att jag kan - jag har ju gjort det förut. VARFÖR går det inte nu??! Jag ska inte vara såhär tjock, ful och äcklig i sommar. Det går bara inte. Jag kan inte vara inne en hel sommar. Jag vill vara ute sena kvällar och festa i snygga shorts, ligga på stranden och sola i bikini, shoppa i stan i linne och kjol UTAN att skämmas. Jag vill kunna göra dessa saker och njuta av dem, utan att behöva vara upptagen med tankarna över hur jag ska sitta/stå/gå/klä mig mm för att skymma min skämmiga kropp. Jag vill känna mig så fett jävla snygg, vara stolt, glad, lycklig och njuta av sommarlovet!

Jag måste skärpa mig. Jag måste bli smal. Det finns inga andra alternativ. Jag bara måste.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0