Damn, I'm good.

En person som jag verkligen vågar lita på och som jag kan prata med och berätta för och få stöd av när jag har det jobbigt.
√ Ett jobb så att jag har en inkomst, känner att jag kommer in i arbetslivet och därmed på rätt spår för min ålder och så att jag har en sysselsättning.
√ Börjar jobba så att jag ser att jag vågar och kan (prestationsångesten och tviveln på mig själv ger mig rädsla för att jobba).
√ Sociala aktiviteter som fyller mitt liv med positiva saker och som sysselsätter mig så att jag slipper ha tid över till att fokusera på mat, bantning, träning och kroppsfixering.
En kostbalans - mat som jag "vågar" äta, som är nyttig och ger min kropp vad den behöver samtidigt som det är kost jag kan acceptera att jag äter. Samt ett normalt, hälsosamt ätbeteende som fungerar för hjärnan och som är bra för min kropp.
Need to work on some things, men fan har ändå fixat 3 punkter. Not to bad. Men fuck vad fet jag är. Need to become a skinny bitch. Beach 2012 närmar sig. Livet suger när man är ett fettobarn.

I don't care. Det här är ingen moralblogg. Jag har mina uttalade åsikter som jag står för. Sen har jag de hära som jag tänker jämt och ständigt. Som jag känner. Som jag lever med, i, över, under, dränkt i. Som jag absolut inte står för. Som jag tycker är helt fel. HELT JÄVLA FEL. Men vad gör man (jag)? Blir inte av med skiten. Så jag delar med mig till resten av världen. Låt oss alla gå under i ätstörningshelvetet. Jag delar med mig och drar folket med mig ner. Awesome. Varför? Jag är dum i huvudet.
DON'T TAKE IT IN! Jag är störd.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0